30 april 2010 - What is love?

Love is not how you forget, but how you forgive
Not how you listen, but how you understand
Not what you see, but what you feel
and not how you let go - but how you hold on!



~ Love is you ~


30 april 2010 - Valborg!

Jag misstänker att de flesta i min ålder just nu är ute och hälsar våren välkommen med ett sjuhelsikes firande. När jag var påväg hem från Olle + familj innan såg jag uppklätt folk var jag än vände blicken och det fick mig att tänka tillbaka på tiden då jag var en av dem. Men det här året blir det inget firande, och vet ni vad? Jag bryr mig verkligen inte. De gånger jag verkligen firat valborg har bara varit misslyckade; En gång slutade med övernattning på Nils Ericssonterminalen och en gång med att Sara och jag var i storbråk. Så vad är det egentligen för mening? Bara ännu en ursäkt för att få dricka alkohol. Nej, jag känner mig mest lättad över att ha en ursäkt att inte gå ut och fira och slippa stressen med att hitta en rolig fest eller att gå ut på krogen och spendera massa pengar som jag egentligen inte har. Trivs så bra med att bara sitta hemma med min familj och inte göra något annat än att glo på TV och sitta vid datorn; Som alla andra kvällar. Kanske låter som ett skittrist liv för många, men jag är tillfreds med att ha det så. Visst kan jag bli uttråkad, men då brukar jag försöka hitta på något; en sväng in till stan eller en lite längre promenad är all action jag behöver i mitt liv för att klara mig ett tag. Ingen dramatik och ingen bakfylla. Passar mig alldeles utmärkt!

 



Alla andra....


...jag!


30 april 2010 - Attacking the food!

Julia har verkligen fått mersmak för det här med "vanlig" mat. Jag satt med Julia i knäet och åt fiskgratäng i skaldjursås och sms:ade till Sara samtidigt. Helt plötsligt ser jag hur Julia dyker ner i maten och känner hur hennes tunga letar efter något att stoppa i munnen. Hon verkade onekligen hungrig, och jag tyckte hon kunde få lite mer potatis och majs, eftersom man ska öka lite varje dag. Nu hade hon fått samma mängd i tre dagar, så jag trodde inte att det skulle göra något. Jag hann knappt sätta mig ner med maten bredvid henne förrän hon började sparka runt med ögonen tokfixerade vid den lilla skålen där maten låg. När hon inte fick på en gång (det var varmt, så jag fick blåsa) blev hon helt förstörd och började storgråta. När maten snart var lagom sval och jag satte skeden vid hennes mun slutade hon genast gråta och stängde munnen över maten. Utan konstiga miner tuggade hon i sig maten med sina tandlösa käkar och svalde. Sen skulle det fort in mer mat i munnen, och snart var skålen näst intill ren. Jag tycker det är så roligt och är så stolt över min lilla flicka, som blir mindre och mindre liten för var timme som går. Hon verkligen lär sig nya saker hela tiden och jag blir lika imponerat varje gång jag märker det. Har kommit in i en period nu när det känns som om jag kommer missa ett stort steg i hennes utveckling bara jag tittar bort i nån sekund!
Vi var hemma hos Olle, Susan och Annelie för att prata lite om dopkalaset som blir efter själva ceremonin. De är snälla och låter oss vara där eftersom det är alldeles för trångt hemma hos oss. Annelie och Julia börjar bli riktigt bra kompisar och Annelie vill gärna gå runt och bära på Lillan, mest hela tiden. Julia verkar acceptera det väldigt bra och kunde idag bli "bollad" mellan morfar, Annelie och Susan utan att yttra ett endaste litet pip. Sen att hon hela tiden såg mig gjorde väl saken lättare. Jag märkte att pappa/morfar var lite nervös när han skulle hålla henne med tanke på vilket liv det blev sist (när vi var i Nordstan) men idag var det inga problem. Julia verkade trivas som fisken i vattnet i sin morfars famn!




Maaaaaaat!


30 april 2010 - Majs och potatis

Ursäkta dålig uppdatering men jag har händerna fulla för det mesta. Har ju dop snart och saker ska fixas. Har spenderat typ 3 dagar i stan i hopp om att hitta den perfekta klänningen; Ljus, billig och inte för speciell så jag kan använda den vid andra tillfällen. Fann dock ingen jag gillade så där jättemycket, så jag bestämde mig för att använda ett vitt linne jag köpte på Cubus rean och ett par jeans. Köpte ett par blommiga vårskor och lite rosa pärlor att ha till istället. Ska fixa en vit body till Julia att ha under klänningen hon ska ha, men efter det får klädköpen vara klara!

Julia har blivit stora flickan och har nu börjat få smaka på riktig mat! Har gett henne lite majs och potatispuré två dagar och hon verkar gilla det. I början såg hon ut som om hon inte riktigt förstod vad hon skulle göra med det, men efter ett tag greppade hon tag i skeden under min hand och körde in den i munnen med eller utan mat. Kladdigt blir det, men det är helt okej. Man får vara kladdig när man lär sig äta, annars är det ju inte ett dugg kul! Självklart filmades det hela!



Skumt?



28 april 2010 - Jag är vaken...

...och har varit det i ca. 2,5 timmar. Känner mig lite mör men det är okej. Är en del att fixa med inför dopet!! Idag ska jag träffa Sara i stan. Var där med Madde igår, men hittade inte det jag sökte; en klänning till mig. Att det ska vara så svårt att hitta en klänning! Så kräsen är jag inte! Hittade en vårjacka dock, som var helt okej. Ingen jätteWOW, men den var på REA och den värmer. Mer än så behövs inte!



- Always in my heart -





- Made with Love -


27 april 2010 - Det finaste någon kan få


26 april 2010 - Wasting my time...


År 2009 så..

Vilken klass gick du i - Ingen alls...
Vad hade du för hårfärg - Blond
Hur lång var du - 1,60 cm, som de senaste ca. 10 åren.
vem var du kär i - Johnny
Hade du nån Pojk/flickvän - Ja =)
Vad brukade du göra på fritiden - Stonka runt på kaggen..haha
Vilka umgicks du med - Sara, Jossan, Mickan och Johnny såklart
Var allt Bättre då - Allt var inte bättre.
Skulle du vilja gå tibx dit - För det mesta inte.
Har du förändrats - Ja, har ju blivit morsa..

Nu:
Vilken klass går du i -
Fortfarande ingen
Vad har du för hårfärg - Blondt
Hur lång är du? - 1,60 cm, som de senaste ca. 10 åren.
Vem är du kär i - Samma som innan, Johnny
Har du nån Pojk/flickvän - Ja-a
Vad brukar du göra på fritiden - Har ingen fritid längre..-and I love it :D
Vilka umgås du med - Sara, Mickan, Madde, Jossan och Johnny såklart..:p 
Hur ser du ut - Som förra året. Fast den stora, tjocka (underbart fina) magen borträknad!

Har du:
Kysst någon -
  En eller två...;)
sovit brevid någon med samma kön - Jaa, det är väl klart.
sovit brevid nån med motsatt kön - Har väl hänt...:b
slagit ner nån - Nej, de faller bara av min åsyn...;) (...eller min dåliga andedräkt)
Ljugit för en bra vän - Mmm...
Svikit någon - Ja det har jag nog. Tyvärr...

Vem:
Skrev du senast till på msn -
Tilda :D
Kramade du senast - Julia..:D
sov du hos senast - Oj....måste ha varit Sara. Den 29 augusti-09.
Vill du vara just nu - ...gud...?
Ringde dig senast - Sara :)

Vad:
Drack du senast -
Coca Cola :D
Köpte du senast - Coca Cola
Gjorde du igår - Igår...såg på TV. :p
ska du göra imorn - Gå på kyrkmöte!
Vill du göra just nu- Vinna nån mille kanske...
Åt du senast - Spaghetti och köttfärsås
Är närmast dig som är rosa - Julias babygym


Kärlek :
Du är kär nu -
Ja det är jag ju.
Du har sårat nån så den började gråta - Tror aldrig det har gått så långt..
Nån har sårat dig så du börjat gråta - Haha..jaaa!

Ärlighet:
Du har gjort nått som du lovat nån annan att inte göra -
Inte vad jag minns, men antagligen har jag väl det...
Jag har gjort något som jag har lovat mig själv att inte göra - Mjo..
Jag har smugut ut utan lov - Har aldrig behövt det
Jag har ljugit för mina föräldrar vart jag är - Icke
Jag har en hemlighet som ingen vet om - Vet faktiskt inte...
Jag har fuskat i ett spel - Ja, poker! (När jag var typ 7 år)
jag har struntat i ett prov - Jaadå!

Dåliga Tider:
Jag har skadat mig sjäv - Typ.
Jag har druckit alkohol - Ja, men det var lääängesen!
Jag har tagit medecier mot drepression - Nej
Jag har sovit en hel dag utan att behövt det - Nej. Önskar jag hade den talangen ibland.
Jag har vaknat gråtande - Ja, efter mardrömmar
Jag har somnat gråtande - Ja, ohja!

DÖDEN:
Jag hatar begravningar - Inget jag tycker speciellt mycket om, nej..
Jag har sett någon dö - Ja.
Någon du Har känt som nyligen som dött - Inte nyligen. Två årsen sist.

25 april 2010 - Sann glädje


Man brukar säga att den enda sanna glädjen är skadeglädjen. Jag har, förmodligen tillsammans med varenda förälder, blivit bevisad fel. Det finns inget som ger mig så mycket glädje som mitt barn. Bara att se henne varje dag ger mig en styrka och kraft att det känns som jag kan gå rakt igenom meterbreda stenmurar - om hon var på andra sidan.  

24 april 2010 - Vi är en

Du ska lära på din väg, att vår gåtfulla värld, är mycket stor.
Den är svår att helt förstå, inget brukar nånsin gå, så som vi tror.
Men vi följer din väg, ger dig stöd för varje steg, när allting känns hopplöst min vän.
Vi står stolta och ser hur du lär dig mer och mer. Vi är mer än du tror, vi är en.




Kärlek


22 april 2010 - Vad fick jag gjort...?

Jag har inte tagit ut soporna.
Jag har inte slängt de smutsiga kläderna i korgen.
Jag har inte diskat.
Jag har inte städat toaletten.
Jag har inte dammsugit sovrummet.

Men jag har ätit lite, och tagit en liten promenad med Julia för en nypa frisk luft. Annars har gjort precis det jag planerat och haft en heldag med min lilla flicka. Vi har busat och gosat, och busat lite till. Hon har knappt sovit någonting under dagen, men det brukar hon inte göra. Hon ville dock inte heller somna nu på kvällen. Vissa dagar kan nattningen vara svåra, men vanligtvis går det ganska smidigt. Men hon var övertrött, efter att ha gått hela dagen på bara några korta power-napar. Men nu sover hon, och jag funderar på att snart göra detsamma!


22 april 2010 - Borden

Jag borde ta ut soporna.
Jag borde slänga smutsiga kläder i korgen.
Jag borde diska.
Jag borde städa toaletten.
Jag borde dammsuga sovrummet.
Jag borde äta.
Jag borde ta en promenad.
...men jag vill inte.


Jag tänker spendera dagen inne, framför TV:n/datorn och ge Julia all den kärlek hon förtjänar och behöver. Telefonen kommer vara av, och jag kommer vara totalt oanträffbar. Inga måsten, inga borden. Bara jag och hon!


21 april 2010 - Mammas lilla knäbebis :)

Julia satt lugnt och gosade i mitt knä när jag kollade på film för ett tag sen. Detta är något som inte förekommer så jätteofta längre, eftersom hon helst vill vara i rörelse mest hela tiden. Men just ikväll verkade hon vara på riktigt goshumör, och det uppskattar ju mamma massor. Passade självklart på att smälla av några bilder på denna relativt sällsynta händelsen. Det hela slutade med att hon somnade. Jag satt kvar och vaggade och myste lite extra med henne innan jag la henne i sin säng.



21 april 2010 - Flickorna i mitt liv

Det senaste året har så många av mina vänner verkligen visat sig äkta. Under tiderna som varit svåra och tunga så har de alltid funnit där, bara att ringa om det blir jobbigt, och jag kan inte betona hur lyckligt lottad jag känner mig för att ha så fina vänner.
Trots att vi kanske inte träffas alls lika ofta nu som vi gjorde förr, innan jag fick Julia, så vet jag att det inte förändrar vår vänskap på något sätt. Det kan gå dagar och veckor utan att vi hörs men jag vet att jag alltid kan ringa dem om jag behöver prata, och jag hoppas att de vet att detsamma gäller dem. Jag kanske inte kan göra så mycket, men jag lovar att försöka!


Sara.Mickan.Madde.Jossan.Kajsa.Tilda.Yessica
mf.

...och självklart min lilla glädjestråle; Julia




21 april 2010 - Morgon

Jag har sovit så gott inatt. Inte ens när Julia vaknade för att äta sitt nattmål vaknade jag, och det var verkligen skönt att sova en hel natt utan uppbrott. Somnade vid 23:30-00:00 någongång och vaknade strax efter 07:00. Känner mig relativt utvilad, om man jämför med andra morgnar.
Julia ligger i sitt babygym och har fullt upp med en elefant som klingar och har två platsringar i olika nyanser av rosa på undersidan. Hittills är det hennes absoluta favorit! Till och med när hon ligger med huvudet åt andra hållet är det den hon pllar på, fast då med fötterna. Men jag ska snart ta henne ifrån sin lek för att byta blöjan och ge henne mat!


 


20 april 2010 - Tristess...

Julia sover och Johnny är på capoeiran för att dansa/sparka av sig lite energi. Jag sitter i soffan och sliter mina framtida ligg/sitt sår och lyssnar på Desperate Housewives, som visst precis slutade. Har aldrig varit direkt förtjust i den serien.
Jag är uttråkad. Bloggar typ alltid när jag är uttråkad fast jag har verkligen ingenting att blogga om. Tur att man är ett ordbajsfan!


Idag är det 18 dagar kvar tills Johnny åker hem. Det känns, konstigt nog, rätt okej. Ibland när jag tänker på det känner jag mig rädd och ledsen, men jag har bestämt mig för att försöka att inte tänka på det. Förra gången han var här började jag lipa 4 veckor innan han åkte. Vill inte förstöra den sista tiden med att gråta bort den, men jag vet att jag kommer lipa som en gris när den dagen kommer. Men jag vet också att det är ett måste för att han ska kunna bo här, och nästa gång han kommer så kan han stanna. Vi vet ju dock inte när det blir. Förra gången hade han en biljett tillbaka, det har han inte nu, så jag har inget att räkna ner till. Det kommer kännas jättejobbigt! Förhoppningsvis behöver det inte ta så lång tid för allt att bli klar, men minst tre månader räknar jag med. Skönt att det är under sommarmånaderna i alla fall. Jag kommer ha massa saker att göra, träffa massa kompisar och ha Julia såklart. Ska spendera mycket tid med Mickan, har jag bestämd och förhoppningsvis är huset klart så jag kan övernatta där nere och få lite semester från staden.
Dessutom kommer Madde och bor här efter Johnny åker, så jag kommer ju inte vara ensam, vilket är skönt. Hon kommer kunna distrahera mig från att bara sitta i soffan och sakna honom!♥



On top off Mama :)


20 april 2010 - Hur fort ett år har gått

Den 20 april 2009 är en dag jag alltid kommer att minnas. Att det har gått ett helt år sen dess är helt otroligt. Så mycket som har hänt sen dess! Det var alltså den dagen jag upptäckte att det växte ett litet liv inuti mig. Jag var i vecka 5 då. Vi hade köpt testet kvällen innan (i Brasilien har apoteket nattöppet) och jag skulle ta det med morgonkisset. Jag förstod dock inte testet eftersom allt stod på portugisiska. Det enda jag förstog var att jag skulle vänta i 5 minuter. Men om jag skulle vänta med stickan i kisset eller doppa den och låta den ligga i 5 minuter, men jag resonerade så att det inte spelar någon roll. "Det kommer ju vara negativs i alla fall..."
Så jag ställde stickan i glaset med kiss och tog sedan en dusch. När jag tittade på stickan och upptäckte att det var två rosa sträck istället för bara ett, som jag hade förväntat mig, stannade hela världen i några sekunder. Sedan sprang jag halvnaken genom hela rummet och väckte Johnny med ett positivt gravtest framför ögonen.
- God morgon!
Han tittade länge och väl på testet och instruktionerna innan han till slut konstaterade att jag faktiskt var gravid. Vi var båda rätt ställda och satt, han i sängen och jag på golvet, och bara glodde på varandra och testet för att försöka låta det sjunka in. Sedan fotograferade jag stickan och gick för att ringa pappa!

Det var vårt första "kontakt" med Julia. Dagen vi fick veta att hon existerade och var på väg för att förändra våra liv för all framtid. Jag var rädd och nervös, men samtidigt lyckligare än jag någonsin varit innan. På stranden dagen efter viskade alla och alla mina vänner log och skrattade när de såg mig och jag älskade det! Det bekräftade bara det jag själv kände; Att jag var speciell!




Det speciella ♥♥♥


20 april 2010 - Babygym

Vi har varit och hämtat ut Julias babygym idag. Jag bestämde mig för att vi skulle gå dit, då ingen vagn stannar i närheten och jag inte orkade leta rätt på bussen. Misstänkte att det skulle vara smidigare att gå och vi alla mår ju bra av lite frisk luft, även när den, som idag, är svinkall!
Det stod på internet att det skulle ta ca. 18 min att gå dit, så jag förvarnade Johnny om den utsagda tiden innan vi gick. Han suckade lite men sa inte emot. När vi såg OKQ8, där paketet fanns, hade vi promenerat i max 10 min och jag började undra hur långsamt de som uppskattade tiden tror att folk går. Jag hade i alla fall rätt när jag antog att till fots var det enklaste sättet att ta sig dit.
När vi kommer in läser jag upp numret för mannen i kassan och han kommer ut med vårt stora paket. Han lägger upp det på disken och tacka för sig. Jag stod med kontokortet i handen som ett fån och frågade om han inte ville ha betalt. Han sa att det inte stod något om att det skulle betalas men jag sa att i SMSet jag fick stod det att jag skulle betala vid avhämtning. Han kollade lite nogrannare och mycket riktigt stod det på paketet att det skulle betalas av kunden när denne (-jag) hämtade ut det. Vad som inte stod var dock summan som jag skulle betala. Varken på paketet eller i systemet fanns det någon betalning registrerad. Kassören fick kalla in "chefen" för att lösa den knepiga situationen och denne fick i sin tur ringa företaget som skickat babygymet.
Personen i andra änden verkade inte alls förstå vad "chefen" pratade om, då betalningen visst var registrerad. I alla fall i hans system. Men efter mycket om och men och lite utskällningar och tillrättavisningar fick jag betala mitt paket och promenera ut därifrån.
Vi fortsatte vår promenad till Allhelgonakyrkan och Ica för att handla hem lite mat för dagen, och precis innan vi skulle gå ut upptäcker vi att det faller snö från himlen, som varit så blå de senaste dagarna. Jag trodde jag skulle börja gråta, men ryckte upp mig. Vi tog vagnen hem då vi ansåg att det var färdigpromenerat för dagen!

Hemma satte vi upp babygymet direkt och lät Julia inviga det på momangen. Hon låg länge och tittade undrande på mig som om hon underade "Vad är det här för djävulskap?" Men snart började hon se sig själv i spegeln och passade då på att snacka lite med sin reflektion. Hon fick även ett antal raserianfall när leksakerna inte räckte hela vägen dit hon ville ha dem - i munnen - och blev då och då frustrerad när de svajade precis ovanför hennes ögon. Men generellt sett verkade hon tycka det var rätt spännande och jag tror det blir ännu mer intressant ju äldre hon blir.
Tror hon är påväg att bli lite förskyld. Hennes näsa är snorig och hon har lite hosta. Jag tycker också hon känns lite hängig och är tröttare än vad hon brukar vara. Hoppas det inte utvecklas till något jättejobbigt, långdraget bara!



Julia i sitt jätterosa+lila babygym =)


20 april 2010 - Back to normal..

Jag ber om ursäkt för mitt lilla vredesutbrott innan, men till mitt försvar; Det är riktigt frustrerande när det händer så, speciellt när man har planerat och organiserat hur man ska klara veckan utan att behöva gå hungrig. Jag är inte en person som planerar särskilt ofta och är ganska desorganiserad, men när jag väl har planerat något och det förstörs helt oförberett så bli jag väldigt stressad och därmed förbannad. Har alltid varit sån.
Min älskade bror ringde upp mig (-efter att jag skickat ett sms och frågat om han hade någon att offra för mina ilskna knytnävar) och jag berättade i sprutande, arga tårar om av som hade hänt. Han förstod hur jag kände och att det betyder mycket för mig att någon gång kunna köpa något till Julia helt oberoende. Så blev det inte den här gången, då han erbjöd att sätta över lite pengar så vi kan hämta ut Julias "gym" och klara oss till nästa vecka. Han är verkligen min skyddängel, och jag vet inte vad jag skulle göra utan honom! Han har alltid varit där för mig och försvarat mig mot vem som helst som var taskig. Till och med mot mamma och pappa när de var "elaka". Det är okej för honom att jäklas med mig, men om någon annan skulle göra det så f*n....


Nu ska jag krama på min bebis.
Behöver sött i mängder för att neutralisera allt det sura!


Tjooo.

20 april 2010 - Vad i helvete är det för skit??

Jag hatar, verkligen HATAR!!! när man betalar med kortet och det inte dras på flera dagar! Varför kan det inte bara dras direkt när man betalar? Man försöker ju alltid ha lite koll på hur mycket pengar man har på kontot genom att snabbräkna i huvudet, så man tror man har ett humm om hur mycket man har, på ett ungefär. Och sen när man kollar så är det 200:- mindre, bara för att pengarna ska dras 18 år (okej, några dagar) senare än när man betalade.  Jag ska nog aldrig använda mitt kort igen..så fort pengarna kommer in tar jag ut vartenda litet ruttet korvöre och lägger det i fickan i stället. Fan så mycket säkrare!

Ja, som ni kanske förstår så inträffade detta idag när barnbidraget kom in. Skulle ha 1050:- men hade runt 870:- istället. Hade ju tänkt hämta ut Julias babygym, men eftersom det kommer gå på 709:- så blir det jävligt tajt resten av veckan då vi inte får mer pengar förrän nästa tisdag. Det är jävla skit allting, och jag är så förbannat trött på att aldrig ha tillräckligt med pengar. Jag kan inte köpa någonting till Julia att leka med. Förutom de finá gosedjuren hon fått leker hon just nu med näsduksförpackningar! hur sorgligt är inte det?...



19 april 2010 - Stoppar i mig...

Har kommit in i en period med konstant hunger och sötsug. Så himla jobbigt, särskilt som jag vill försöka hålla igen lite med det. Jag hade några få kronor kvar så jag åkte till Ica och köpte en Snickers, en Nöt-créme, 2 "stänger" (lakrits och äpple) och Nygårda Coca cola på flaska. Väl hemma tryckte jag i mig allting på ett ögonblick, och tro mig när jag säger att det inte alls var tillfredsställande. Tvärtemot mådde jag bara väldigt illa när allt var slut och samma stund som jag tuggade i mig den sista biten, ångrade jag bittert att jag hade gett mig hän mitt hemska sug. Min självdiciplin är inte var den en gång var! Till mitt försvar vill jag dock informera om att jag tror det här min kära vän mensen som är påväg, är väl så dags nu!

Julia ligger i sängen och tjuter. Inte gråt-tjuter men tjuter. Som om hon leker med någon typ. Kan antingen vara Nalle (som hon fick från Kajsa i påskpresent) eller Hubbe (present från Sara). Hon verkar gilla de där två. Jag gav mig själv utmaningen att få henne till att somna innan Top Model började klockan 20:00. Kom på det 19:30 så det blev bråttom. Hon skulle badas, matas, bytas, kläs och nattas, men hon verkade riktigt trött redan när jag började så jag trodde att jag hade goda chanser. Maten slängde jag ihop medan badvattnet rann och Julia var inte på badhumör så det blev bara ett snabbt dopp. Sedan fick hon en ny blöja, på med en body (pyjamasarna är nerkräkta) och matning i soffan.
Efter det hade jag ju planerat att hon lugnt skulle somna och jag skulle få kvällen framför TV:n för mig själv. Tji fick jag! Hon började vråla när jag började vagga henne och ville inte alls slappna av och somna. Jag började vanka av och ann samtidigt som jag vaggade henne, men det funkade inte det heller. Jag blev trött i kroppen och valde därför att lägga henne i sängen en stund, och då tystnar ungen! Somnade inte, men hon var tyst. Ibland verkar hon trivas bättre i sängen än i min famn, och jag vet att jag ska vara glad över att hon är så lugn när hon ligger ensam i sin säng, men samtidigt kan jag inte låta bli att känna mig lite sorgsen. Särskilt när jag tänker tillbaka på tiden när hon inte kunde sova om inte jag höll i henne eller låg bredvid henne. Min lilla flicka börjar bli så stor och självständig! Av alla känslor är stoltheten starkast! <3


19 april 2010 - Julia lär sig :)

Julia har börjat förstå sig på sina händers funktion, och hon använder dem gärna. Hon sträcker sig efter saker man håller upp framför henne och försöker ta dem. Nappen är speciellt bra att öva med. Nävarna är ju för det mesta knutna, men ibland öppnar hon dem och klämmer fast nappen mellan fingrarna. Det finns tillfällen hon till och med försöker föra den till munnen. Det får ju sällan det resultat hon önskat, men det är en början. Att hon ens förstår att nappen ska vara i munnen tycker jag är ett stort steg!
Johnnys hår är också något som är roligt att greppa tag i. Hans hår är ju väldigt tacksamt att dra i, tycker även jag, då man lätt får tag i en liten lock. Johnny tycker inte det är lika roligt och ligger mest och gör smärtsamma ansiktuttryck. Hon är ju, som bebisar oftast är, väldigt start i nyporna. Men det är underbart att se hur hon lär sig och kommer på nya saker.



Pappa offrar sitt hår för Lillflickans utveckling <3





19 april 2010 - Mammas lilla sjusovare där

När klockan var 20:20 igårkväll hade Julia fortfarande inte somnat. Som vanligt på kvällarna gav jag henne ett bad och klädde sedan på henne sin pyjamas. Johnny fixade nattmaten och jag gav den till henne och la mig sedan tillsammans med henne i våran säng. Det tog inte lång tid innan hon sov. Under natten vaknade hon till då och då, men somnade om varje gång jag gav henne nappen, så det kändes onödigt att hålla henne vaken för att ge henne mat om hon ändå bara ville sova. Strax efter 07 i morse vaknade hon och ville ha mat. Hon hade alltså sovit i ca. 10 timmar! Det är ju fantastiskt!
 




Hej


18 april 2010 - Skönsömn

Det var verkligen skönt att få sova igår, när jag väl förmådde mig att lägga ner boken. Börjar komma till den delen av boken när jag varje gång avslutar ett kapitel tänker "Bara ett till..." slutar med att klockan tickar iväg och jag blir en levande zombie på morgonen. Julia vaknade för att äta vid 01:30, men tills dess hade Johnny kommit hem, så han tog det. Jag vaknade visserligen till, men slapp anstränga mig. Vid 02:00 sov vi alla igen och sen vaknade Julia inte förrän 08:45! Jämfört med timmarna jag brukar sova, känns det här fantastiskt länge!



Hej så länge.


17 april 2010 - Trött i ögonen...

Känner att det hade varit skönt att krypa till sängs nu. Så, vad hindrar mig? Ingenting egentligen. Bara min egen vilja att ta vara på tiden jag har för mig själv, men nu tycker jag att jag har haft tillräckligt med egentid (ca 2 timmar), så istället för att njuta av det börjar jag bli så smått uttråkad. Jag vet inte vad det är jag gillar så mycket med att vara ensam, men jag tror det är tanken på att slippa kompromissa. Att jag kan ha vilket program jag vill igång på TV:n samtidigt som jag sitter med datorn i knät. Att slippa tänka på någon annan. Att få vara egoistisk helt enkel. Egoism är ju något man får sätta åt sidan (bland mycket annat) när man skaffar familj. Inte bara barn, utan även om man har partner. Man måste alltid tänka på den andra också, och kan inte sätta sig själv i första hand, som man kanske är van vid.
Jag kom och tänka på detta när jag var påväg hem från affären i eftermiddags. Det blåste orkanvindar (kändes det som) och när jag kom ut från affären gick jag i medvind mot spårvagnen. I vanliga fall föredrar jag att gå i medvind gentemot motvind, men just idag önskade jag att det hade blåst mig i ansiktet, för alternativet var ju att Julia fick all blåst på sig. Det går ju rundgång inne i hennes barnvagn, eftersom det inte finns någon direkt väg för det att ta sig ut. Julia verkar få lite smått panik när det blåser på henne då det kan bli svårare att andas. Även jag tycker detta och jag har ju nästan 23 års andningsvana, annat än hennes få 3 månader, 2 veckor och en dag. Så jag fick snällt dansa tango med barnvagnen för att lillan inte skulle behöva få de starka vindarna rakt upp i näsan, och måste ha sett lätt lustig ut. Men det kan man inte bry sig om!

Nu tappade jag bort mig....ja just det. God natt, var det jag ville säga...! =)





Ses i morgon!


17 april 2010 - Angryface vs Sadface

Man ser fort på Julia om hon tänker börja gråta. Lika snart ser man om det är för att hon är arg eller ledsen. De två sinnesstämningarna har två helt olika uttryck som visar sig i hennes annars så glada ansikte. Det arga gråtet kommer oftast när hon är hungrig eller när hon är trött. Hon blir förbannad för att jag försöker få henne till att sova och hon vill helst vara vaken, men om hon inte får sova direkt när hon är sömnig resulterar det bara i att hon blir övertrött och då är det omöjligt att få henne att somna. Då kan vi prata om arg...
Det ledsna ansiktet kommer när hon blir rädd eller hör någon gråta. Jag trodde bara det var när bebisar grät som hon blev ledsen, men har på senare tiden upptäckt att det inte spelar någon roll vem som gråter. Jag satt och grät i soffan en dag för jag hade så ont i magen (-magsåret). Johnny satt och kramade om mig och Julia befann sig i sin babysitter. Hon var så tyst så jag tittade upp för att se vad hon gjorde, och då möttes jag av ett av hennes riktigt ledsna ansikten som var på vibben att bryta ut i hjärtskärande gråt. Vi hann rädda situationen dock. Johnny fick plocka upp henne och ge henne till mig så hon fick se att det inte var någon fara.



Ser ni skillnaden?


Hej





17 april 2010 - Gult är fint!


17 april 2010 - Trött liten unge

När Julia och jag varit uppe i typ 2 timmar på morgonen och hunnit få en ny blöja + lite morgonmat, brukar hon somna om. Men hon brukar inte sova särskilt länge, kanske 30-40 minuter. Likaså idag. Hon vaknade till och jag gick in till henne, men jag tyckte inte hon verkade särskilt pigg. Hon log som vanligt men det var inte utan att ögonen inte riktigt hängde med. Så jag gav henne nappen och la henne på sidan, så som hon föredrar att ligga när hon sover, och sedan gick jag ut igen. Det blev tyst och efter någon minuter tittade jag in och hon hade somnat om. Detta sker väldigt sällan. Hon brukar inte sova särskilt mycket på dagen alls, någon halvtimme här en kvart där, men nu har hon sovit i nära 2 timmar. Hon måste vara slukörd efter gårdagens gråtattack. 



Sleeping beauty :)


17 april 2010 - Vulcano..

Det är väl knappast någon som missat att vulkanen Eyjafjallajökull på Island har fått ett utbrott och att alla flygplatser är stängda pga askmolnen som bildats. Folk som bor runt om är 99% säkra på att den större vulkanen, Katla, också kommer att sätta igång vilket kommer resultera i fler askmoln och längre tid innan flygen börjar gå som vanligt igen. Det är ju meningen att Johnny ska åka hem om 3 veckor, så jag börjar bli lite orolig. Borde vi försöka boka om biljetten - igen? Det är uppenbarligen flygbolagens skyldighet att låta resenärer göra det, men Johnny har ju inte tillstånd att stanna längre än till 13 maj. Ska vi behöva ansöka om längre för det, och lägga ut mer pengar som vi egentligen inte har. Jag kommer ju inte bli ledsen om han tvingas stanna, men då måste vi skjuta upp det som ändå inte kan undvikas. Förr eller senare måste han åka hem för att kunna ansöka om uppehållstillstånd och ju snabbare vi sätter igång, desto snabbare blir det ju klart. Men det finns ju faktiskt ingenting vi kan göra om det skulle vara så att flygtrafiken fortfarande är inställd pga vulkanutbrott. Det har vi ju ingen som helst kontroll över, och de kan väl knappast kräva oss på pengar då? Eller, kan dem det? Jag får nog söka svar någon annanstans än på bloggen, tror jag!!




Eyjafjallajökull




Katla


16 april 2010 - Doften av bebis

Julia sover och Johnny tittar på film. Själv ligger jag och är redigt onyttig med en stor cola och en påse godis. Jag kan inte låta bli att lukta på mig själv då Julias härliga bebisdoft sitter fast i mina kläder. Ingen parfym i världen kan få mig att dofta så underbart. Har alltid älskat bebisars speciella lukt. Det är så vi luktar innan vi blir stora och upptäcker hur roligt det är med smuts. Inte för att smutsen tar bort det, men alla kemikalier vi använder för att få bort smutset raderar även den ljuvliga aromen vi utsöndrar som spädbarn.
Redan nu använder jag mild tvål och schampo till Julia, men det är inte värre än att dess lukt försvinner, eller omvandlas, så hennes egna doft återfinner sig efter någon dag. Då älskar jag att köra in näsan i hennes mysiga veck och supa in den. Får ta vara på den så länge den sitter där, för förr eller senare kommer även Julia upptäcka det underbara smutset som finns, och jag tänker inte avskräcka henne från att njuta av att bli riktigt ordentligt skiten bara för att ta ett härligt bad eller en mysig dusch efteråt. Önskar man kunde spara lukten i en liten burk, som man alltid kan plocka fram när man känner för att lukta lite bebis.




Jag luktar. Luktar lukten :D


Hej...igen


16 april 2010 - Kalabalik i Nordstan!!

Johnny, Julia och jag var inne i stan och träffade pappa en sväng idag på eftermiddagen. Pappa skulle till systemet och vi skulle äta lite. Vi hamnade på NFC (Nordstans svar på Kentucky Fried Chicken, KFC). Vi hade knappt börjat äta när Julia vaknade från sin lugna sömn och började gnälla. Jag bad pappa plocka upp henne, han hade redan ätit så han drack bara lite ramlösa. Efter några minuter hände något och Julia blev som förbytt, eller möjligen besatt!? Hon började gråta som hon gör när hon blir rädd och orolig, och nu har hon kommit i den ålden att hon blir lite nervös när andra människor håller i henne. Det spelar ingen roll vem. Till och med när Johnny har henne ibland blir hon missnöjd. Hon är väldigt mammig! Det brukar lugna sig när jag håller i henne en stund så hon får lära känna personen i fråga på avstånd, så jag tog henne. Men hon vägrade lugna ner sig. Hon skrek så hela resturangen vände sig och gav mig elaka blickar, så jag gick och ställde mig på utsidan för att ge dem matro. Jag vaggade henne och nynnade för henne, men ingenting hjälpte. Efter ca 10 minuter med gallskrik började jag undra vad som var fel, då hon aldrig beter sig såhär annars. Vi la henne i vagnen och gick runt med henne, för hon kanske var trött, men det hjälpte inte.

Pappa föreslog att hon kanske var hungrig, och vi våra smartarslen hade glömt väskan med maten precis innanför dörren, så Johnny fick springa iväg och köpa en nappflaska och färdig mat som bara är att värma upp. Men det föll henne inte i smaken, det heller. Jag började bli nervös men försökte hålla mig lugn. Människor som gick förbi blängde på mig, vissa frågande och andra sympatiskt, vilket gjorde mig grymt irriterad och sa till dem att det är fan ingen cirkus. Jag ville komma till ett lugn ställe med bara mig och Julia då hon verkade bli mer och mer upprörd för varje person hon såg. Jag ställde mig i en hiss och åkte upp och ner, och det lugnade henne för stunden, men så fort vi stannade fortsatte hon gapa.
En annan mamma kom fram och började förklara att hon nog hade gaser och undrade om hon fick droppar. Jag sa att hon naturligtvis får det och att det här inte är alls något magknipsbeteende Har hon magknip kniper hon ihop hela kroppen och kramar med händerna, vilket hon inte gjorde nu. Då tog kvinnan Julia ur mina armar och började massera hennes fötter och prata med henne. Jag blev helt förbannad och ville bara ha mitt ledsna barn tillbaka. Kvinnan säger då åt oss att åka till akuten med henne. Detta skrämde upp mig rejält och ett tag trodde jag nästan att min lilla flicka var riktigt sjuk och att jag skulle åka hem med en tom barnvagn...
Jag sa till pappa efteråt hur irriterad jag blev över att hon kom och låtsades känna mitt barn bättre än jag själv. Han försvarade henne och sa att hon säkert gjorde det av all välmening. Ja, det är ju så han ser det. För en mamma är det hon gjorde bara fördömande och förolämpande. Jag tar ju för givet att hon tänker vilket skitmorsa jag är.  

Till slut la jag henne i vagnen och gick ut och körde henne över en låg trottoarkant så att hon skumpade en del. Det funkade för en liten stund, men sen var vi tillbaka där vi började; Tjutande! Vid det här laget var jag själv påväg att börja gråta. Dels för att jag var orolig och dels för att jag kände mig otillräcklig. Vad är man för mamma som inte kan lugna ner sitt upprörda barn, liksom? Det kom till det stadiet att jag faktiskt trodde det var pga mig hon grät, för när jag försökte prata eller sjunga för henne verkade hon bara bli mer förbannad. Pappa och Johnny kom ut med alla sakerna och pappa sa åt oss att gå runt med henne så skulle han handla hem lite mat till oss så vi har till imorgon i alla fall, och när vi gick med henne lugnade hon äntligen ner sig. Hon somnade och sov hela vägen hem och när hon vaknade till hemma var hon precis som vanligt. Log och tyckte det mesta var roligt, precis som om ingenting hade hänt. Det tog längre tid för mig att lugna ner mig...

Det här var nog den värsta upplevelsen jag har fått erfara sen den dagen jag blev mamma. Julia har aldrig förut varit så otröstlig och ledsen utan att jag kunnat förstå vad det är som är fel. Aldrig förut har jag kännt mig så otillräcklig, värdelös och misslyckad i min roll som mamma och har aldrig förut varit så nära till tårar för att jag kännt mig så vilsen. Jag antar att detta är något jag måste vänja mig vid, för det är förmodligen känslor som kommer komma otaliga gånger. Börjar redan fasa inför tvåårstrotsen. Julia kommer säkert bli ett mycket bestämt och envist barn, och jag har en känsla av att om hon inte får som hon vill kommer det bli sånt liv att jag kommer tänka tillbaka på kaoset idag och tycka att det var ingenting! Men som tur var kommer jag ha Jossan som då kommer vara nyutbildad förskolelärare att vända mig till om jag håller på att bli galen! ;)



Det är ju det här jag är van vid! Go och glad :D

Hej.


16 april 2010 - Fredag igen! :)

Fredag!! De flesta ser fram emot fredag för det är början på helgen. För mig betyder det godis! Jag är precis som ett litet barn på fredagarna. När jag vaknar på morgonen kanske det är lite tungt att behöva gå upp, men sen kommer jag på vad det är för dag och då blir det genast mycket lättare. Idag fick jag till och med sovmorgon! Julia var på generöst humör och väckte inte mig förrän 08:30! Får vi köpt en mobil åt henne så hon har något att titta på kommer det säkert vara fler dagar när jag kan sova lite längre. Hon brukar inte föra oväsen för att hon är direkt hungrig, mer för att hon är uttråkad och vill göra något. Nu är hon ju i den åldern att hon tycker om att titta på saker och ting, men hon har inte så mycket att titta på just nu. Jag beställde ett babygym igår som kommer i nästa vecka. Det är ju en bra början!



Gosar oss :)


Hej.


15 april 2010 - You are my sunshine

Natten var lugn, tack och lov! Var så rädd att bli dålig igen att jag till och med kunde känna smärtan och innan jag gick och la mig. Jag stretchade och Johnny masserade min rygg litegran innan jag somnade, och det verkade hjälpa. Jag sov bra och hade knappt ont när jag vaknade. Jag känner ju att jag fortfarande är stel, men inte på ett smärtsamt sätt. Det får bli vetekudde och stretchning regelbundet nu, så kanske det blir bättre. Pappa har lovat att försöka hjälpa till ekonomiskt så jag kan gå och få massage i alla fall ett par gånger i månaden. Behövs ju...

Vi käkade örtkyckling och wokgrönsaker när Johnny kom hem igårkväll. Vi är båda helt besatta av broccoli, konstigt nog. När jag var yngre avskydde jag broccoli mest i hela världen. Min mamma älskade broccolipaj och när hon gjorde det stank det i hela huset. Det luktar ju inte särskilt gott! Men de senaste åren har jag skaffat stort tycke för det. Johnny och jag nästan slåss om vem som ska få den sista broccolin.

Jag vaknade när Julia skulle få sitt nattmål vid 03, så jag låg vaken och pratade med Johnny ett tag. Han hade "läst i korten", alltså typ spått sig själv med sina pokerkort och berättade för mig hur framtiden såg ut. Han berättade för mig att allt kommer ordna sig till det bättre och att vi kommer att vara tillsammans länge, få tre barn till, bo i hus och ha en bil och en hund. Låter helt okej, tycker jag. Vet inte hur mycket jag tror på att det kommer bli så bara för att korten säger så, men det känns ju definitivt lättare om man låtsas. Kanske det normala familjelivet jag längtar efter inte är så himla avlägset ändå!



Sunshine



Hej.


14 april 2010 - Vad glad jag är att jag har henne!

Dagen har varit aningens jobbig. Jag har kännt mig trött och utmattad efter nattens bravader och Julia verkar ha kännt av det. Hon har varit extra gnällig och har sovit ungefär ingenting på hela dagen, så varken hon eller jag har fått någon paus att tala om. Jag tror dock att hon har kommit in i en "växafas" vilket kan göra bebisarna lite griniga och ger dem större aptit, och nu vill hon äta praktiskt taget hela tiden. Frågan är om vi inte ska öka morgon och kvällsmålet lite, 120ml håller hon sig inte särskilt länge på. Vi brukar ge henne 150ml på kvällen, natten och morgonen för det är då det går längre stunder mellan måltiderna.

Jag har i alla fall fått spendera större delen av dagen med att underhålla bebisen min, och man kan ju tro att det inte är så ansträngande, och vanligtvis tycker jag inte det heller, men efter att ha varit dålig under natten och helst vill ta det lugnt, så är minsta ansträngning utmattande. Så fort vi får barnbidraget ska jag inhandla ett babygym till henne! 
När hon inte ville somna strax efter 19, vilket hon brukar göra, bestämde jag mig för att ge henne ett bad. Sedan fick hon på sig sin pyjamas och jag gjorde ordning lite kvällsmat. När maten var slut somnade hon fort på min arm och nu ligger hon i sin mysiga säng. Precis som det ska vara!

Dagens bästa hände precis innan badet. Jag låg och busade med henne i sängen efter att jag plockat av henne blöjan. Jag "pruttade" på hennes mage, sådär som små barn brukar tycka är hysteriskt roligt. Hon har alltid tittat frågande på mig när jag gjort det innan, men idag gjorde hon något annat. Hon skrattade! Det första riktiga skrattet kom, och det var det finaste, sötaste skrattet jag någonsin hört. Det var musik i mina öron och jag kunde naturligtvis inte låta bli att skratta själv. Jag fångade det dessutom på film! Det raderade hela den gnälliga dagen från mitt minne, och när jag tänker tillbaka till den 14 april 2010 så är det hennes första skratt jag först kommer att tänka på!




Såhär gnälligt har det varit för det mesta!


Hej.


14 april 2010 - När ska det ta slut?

Goda nyheter; Har knappt ont i magen längre. Känner inte alls av det just för tillfället och inte under natten heller. Bra va? Skönt att få sova ordentligt. Pytsan!! Gick och la mig med Julia vid 20:30 igår. Jag var så jäkla trött av allt som hänt under dagen, så jag kände att det var skönt att komma i säng tidigt. Eller i alla fall tills Johnny kom hem 2 timmar senare. Jag vaknade till och var hungrig, så vi åt lite. Ris med sötsur sås, lätt, snabbt och enkelt.
Jag gick och lade mig igen efter maten och somnade om ganska fort. Vid 04:30 vaknade av att mitt huvud värkte värre än på länge. Det strålade från skuldrorna och nacken och kändes ungefär som om jag var på väg att explodera. Jag försökte stretcha och massera de ömma ställen litegran, men det hjälpte ingenting. Blev bara värre och jag blev fruktansvärt illamående av det. Inte mindre än tre gånger fick jag gå upp och kräkas, och det gjorde ju inte huvudvärken bättre. Till slut kunde jag somna om, med Julia bredvid mig i sängen och vaknade igen nu vid 11. Är fortfarande trött och darrig i kroppen men jag har inte lika ont och mår inte illa längre. Får försöka se till att värma upp mina muskler och stretcha under dagen så det inte upprepas i natt.



Busar!


13 april 2010 - Började som en promenad, slutade på vårdcentralen...

Har ju i vissa inlägg berättat om hur ont jag har i höger sida av magen och sagt att jag tror det beror på muskelstelhet. Oj, så fel man kan ha! Värken kom tillbaka under natten, hemskt. Jag kunde inte vända mig om i sängen utan att börja gråta. Men det blev bättre på morgonen så jag tänkte inte vidare på det. När jag var ute med Julia på promenad så kom det tillbaka, and tough! Jag visste inte vad jag skulle göra, men tog mig i alla fall fram till vårdcentralen som är den bästa! Drop in alla dagar 8-18 + öppen på söndagar.  Jag fick sitta ner och vänta ett tag men fick tillslut träffa läkaren. Jag gick in i undersökningsrummet krokig samtidigt som jag försökte köra vagnen. Såg troligen rätt underhållande ut. Jag berättade för farbror doktorn vad som var fel och han bad mig hoppa upp på britsen och började sedan klämma. När han kom till de ömma ställerna trodde jag att jag skulle klappa till honom. Hela kroppen satte sig i försvarsläge och varenda muskler blev som nyspända fiolsträngar.
Han ville ta lite blodprov och efter det fick jag någon vit sörja att dricka. Liten som en Tequila men smakade fan så mycket värre, och jag blev inte alls lika fnittrig av den. Istället kände jag hur tungan domnade bort och han berättade att det var bedövsningsmedel i det. Jag kände mig som Chewbakka efter hans tunga blivit bedövad av laser, eller vad det nu är. Men ganska snabbt kände jag mig bättre. Inte bra, men jag kunde ta ett ordentligt andetag och stå rakt utan att tro jag skulle svimma av.

Läkaren berättade för mig att när man har ont i den delen av magen där jag har ont så är det antingen gallblåsan, magsår eller levern. När han sa levern kände jag hur blodet lämnade mitt huvud, då det var ett av organen som min mamma hade cancer i. Han ville eventuellt att jag skulle komma tillbaka imorgon för levertester, men eftersom den bedövande sörjan fick mig att känna mig bättre var det med största sannorlikhet magsår i tolvfingertarmen. Jag fick tabletter för att klara mig tills imorgon och ett recept att hämta ut. Synd bara att jag inte har några pengar att hämta ut dem för....
Så, jag gick ut på promenad med Julia och kommer hem med magsår. Tack, tack!



13 april 2010 - Rutiner

Innan jag blev gravid var jag inte mycket för rutiner. Jag gillade när ingen dag var den andra lik och de fick gärna ta lite oväntade svängar. Om varje dag var densamma och jag gjorde samma sak dag och och dag in blev jag bara uttråkad och rastlös. Men nu vet jag inte hur vardagen skulle se ut om vi inte hade rutiner. Hade antagligen varit rätt så kaotiskt. Det är skönt att veta vad man har att  förvänta sig utav dagarna för då kan jag hitta fler tillfällen att slappna av.
De första veckorna med Julia slappnade jag aldrig riktigt av, just eftersom jag inte visste vad som skulle ske. Jag satt som på nålar och tog mig inte an att göra något som skulle ta någon längre tid, bara för att jag alltid skulle vara tillgänglig om hon började gråta. Johnny fick därför sköta det mesta i hemmet, jag bara släppte det helt. Julia somnade hos mig och för det mesta fick hon ligga där tills hon vaknade. När jag la henne ifrån mig i sin vagn satt jag ändå bara på soffan och väntade på att hon skulle vakna. Jag tyckte inte att det var särsilt jobbigt då, men nu när jag ser tillbaka på det förstår jag inte hur jag klarade stressen.  
Nu har vardagen fått en rutin och rytm som vi trivs bra med. Jag har tid att göra saker utan att stressa. Det är nog mycket för att jag inte blir lika stressad av att hon gråter längre. Det är ju skillnad på gråt och gråt. Viss gråt kräver ju att jag går in till henne direkt, t.ex. om hon har drömt något och är rädd. Men man hör lätt skillnad på den gråten och gråt som kan vänta, så att säga.




Gosar i farsans knä :)


Ses.


12 april 2010 - Slappar i soffan

Efter att tvätten var avklarad tog jag min bestämda promenad med Julia. Gick runt i ca en timme och stornjöt av hur vårsolen sken på oss. Julia njöt på sitt eget sätt; sov! På vägen hem köpte jag med mig en glass som jag nyligen smaskat i mig. Är egentligen inget jättefan av glass, men när det är så fint väder är det nästan ett måste.

Det bor ett gammalt, lite halvskumt, par här i området. Första gången jag träffade tanten var i slutet av förra året när hon höll på att skrämma livet ur mig nere i soprummet. Gubben brukar promenera runt med sin rullator på vilken han satt fast en röd korg. De är båda väldigt korta, men tanten är tjock och gubben jättesmal. De var nere i tvättstugan idag när jag kom ner för att hämta mina kläder. När jag står och plockar ner det som hängt på tork kommer gubben in i rummet och förklarar för mig att klockan är 3 och att han ska tvätta, men de som har tvättat innan "Komma inte...". Jag visste inte vad han ville att jag skulle göra åt saken, men han upprepade det gång på gång och till slut sa jag "Nä, det är dumt!". Då körde han iväg med sin rullator igen och jag skyndade därifrån för att slippa några längre konversationer med dem.




Min blöjbebis (Det ni ser ovanför blöjkanten är ett navelbråck)

Ses


Jäklar vad det är varmt och skönt ute! Såå...

Jäklar vad det är varmt och skönt ute! Sååå härligt! :D


12 april 2010 - Nu blir kläderna rena!

Än så länge är dagen bra, och jag hoppas för allt i världen att den fortsätter så! Har precis varit nere i tvättstugan och satt igång de två sista maskinerna och hängt upp den första. Egentligen skulle det vara tvärtom; Att jag satte igång den sista och hängde upp de två första, men när jag kom ner stod det "error" på en av maskinerna så jag fick starta om den. Två gånger! Men när man inte har så mycket att tvätta gör det inte så mycket!
Solen skiner på oss idag också, och det gör mig glad. Känner mig så mycket lättare i kroppen och måste bestämt ta med mig Julia på en promenad när tvätten är avklarad så att både hon och jag får njuta av lite värmande sol. Längtar så mycket till sommaren nu! Hoppas få några dagar med Sara nere i Åsa, så vi kan gå till stranden och jäsa eller bara ligga på gräsmattan och läsa eller spela yatzy. Och med Julia såklart! Förmodligen kommer Andreas och Tessie vara klara med huset då då jag och Julia kan sova där. Blir närmare Mickan också, så jag, hon och de små flickorna kan sitta ute på deras altan och fika. Underbart! Känns som det kommer bli en bra sommar, trots att Johnny inte kommer vara här. Men det är nog lättare att vara ensam till sommaren. Man blir inte lika begränsad av kylan och känner sig inte lika nerstämd. Dessutom har jag ju Julia nu, så jag kommer inte ha tid att sakna honom särskilt mycket.

Tror jag ska försöka få städat toaletten också, när jag ändå håller på och är på gott humör. Jag har väldigt ont i min högra sida, strax under revbenen troligen pga jag är så stel i ryggen (-och resten av kroppen). Är i verkligen stort, stort behov av en ordentlig, hård massage. Särskilt den övre delen av kroppen, rygg + nacke. Ibland känns det som om jag försöker bära upp en bisonoxe med mina ömma nack och axelmuskler, men så är det bara mitt huvud. Nog för att jag kan vara tjockskallig...Men det är bara att bita ihop och försöka stretcha i den mån det går, för några massager har jag inte råd att lägga ut pengar på!



Solar!


Ses.




12 april 2010 - She's got it- My baby, she's got it!

I hela mitt liv har de funnits saker i mitt utseende som jag starkt önskat sett ut på ett annat sätt. Inget konstigt med det då alla, vissa mer andra mindre, har något de alltid kommer önska var annorlunda. Men de senaste månaderna har jag upptäckt att Julia besitter alla de ytliga egenskaperna som jag alltid önskar för mig själv. Det är ju helt naturligt att jag som förälder tycker att min dotter är det vackraste barnet i hela världen, men hon ha verkligen alla de dragen som jag alltid sett som det perfekta idealen;



1. Håret
Okej, jag trivs mest som blond och det kommer nog aldrig ändrats,
men jag önskar att jag hade lockigt hår. Tycker det är det finaste
med små korkskruvar i hela håret, något som jag aldrig kommer att
ha naturligt. Julia har det inte än, men det kommer förmodligen när
hon blir äldre. Man kan se det redan nu när hon är blöt i håret.

2. Ögonfransarna.
Julia har långa, svarta och böjda ögonfransar. Mina är precis tvärtom
och dessutom helt ojämna. Jag får kämpa till svett och tårar för att få
till en sminkning som jag är nöjd med, eftersom ögonfransarna på
vänster sida är korta spretiga och, verkar det som, färre än på min
högra sidan.

3. Ögonen.
Mina ögon är små. Främst väldigt smala vilket ofta gör att jag tycker
jag ser väldigt trött ut. Det ända som är bra med mina ögon är färgen.
Jag hade en period som liten då jag ville vara blåögd, men
den var snabbt över och sen dess har jag alltid varit stolt över mina bruna
ögon. Julia har inte bra mörkt bruna ögon, men de är stora och runda.

4. Näsan
Näsan är väl det i mitt ansikte som jag haft minst komplex för, men jag
tycker att den är så vanlig. Känns inte som om min näsa har några egna
drag, utan ser ut som "vem som helsts". Julias näsa har lite mer form och
karaktär. Det är inte en näsa som alla har. (Bara hon och Johnny...)

5. Läpparna
Som de flesta jag vet, eftersom jag skrivit om det här i bloggen förr, så tycker
jag att fylliga läppar är väldigt vackert. Troligen eftersom jag aldrig haft det själv.
Särskilt min överläpp har alltid varit väldigt tunn och flera gånger har jag funderat
på att spruta in något i den för att göra den lite mer synlig. Julia har fått Johnnys
läppar, lagom fylliga med fin form.

6. Huden
Till sist kommer hudfärgern, som Julia inte heller har än, men som kommer
att utvecklas tillsammans med det lockiga håret. Jag är väldigt ljus. VÄLDIGT
ljus i hyn, och har allting kännt en viss avundsjuka till de människor som
är lite bruna året runt. Julia kommer få en vacker gyllene färg somverkligen
glittrar när solen skiner på den. (Om det blir som Annelies).


...


12 april 2010 - Måndagmorgon!

Ny vecka! Har inga direkta planer för den här veckan, men idag har vi tvättid i alla fall. Har ju inte jättemycket tvätt, men vi kanske kan få tvättat upp allt då så vi bir av med det. Tvättkorgen har varit halvfull i flera veckor eftersom vi aldrig får allting rent. Men nu börjar vi komma ikapp. Önskar verkligen att vi hade tvättmaskin inne! När jag får ett förstahandkontrakt ska jag se till att skaffa tvätt och diskmaskin i den. Sparar massa tid! Fick i alla fall diskat upp all disk igår. Praktiskt taget allt var smutsigt, så det behövdes!

Jag sitter och väntar på att Julia ska visa tecken på att hon är hungrig, men TV:n verkar ha all hennes uppmärksamhet. Men nu så, nu gnäller hon! Dags att fixa frukost åt henne, då :)




Huvudet direkt på axlarna ;)


Ses.


11 april 2010 - Ensam med Julia

Pappa var precis här och hämtade upp Johnny. De ska spendera några timmar tillsammans och knepa på pappas båt som aldrig verkar vilja fungera som den ska. Trevligt att de får lite tid tillsammans att lära känna varandra bättre, eftersom när vi tre är tillsammans så är det ju oftast jag som pratar. Som en liten medlare, eftersom de pratar olika språk. Tycker det är modigt av Johnny! Jag vågade inte vara ensam med hans mamma om jag inte var tvungen just för att det var så svårt att kommunicera med henne. Visseligen pratar ju både Johnny och pappa engelska så det gör ju saker och ting tusen gånger enklare. Johnnys mamma pratar bara portugisiska och även om jag oftast förstår vad hon säger vet jag inte hur jag ska svara henne. Så till nästa gång jag träffar henne har jag lärt mig; "Eu entendo mas nao sei como responder" (Jag förstår, men vet inte hur jag ska svara).

Johnny var hemma runt halv nio igår och jag lagade spagetti och olivköttfärsås till oss. Medan vi åt satte vi på filmen "Hotel Rwanda" som handlar om kriget mellan folkslagen Tutsi och Hutu i Rwanda. Jag har sett filmen innan, men ville visa den för Johnny. Jag tycker att han behöver lära sig lite om saker som har hänt/händer i resten av världen då Historia inte verkar vara något de lär ut i Brasilien. Kanske de lär ut Brasiliansk historia, men, även om Brasilien är ett stort land, så består världen av så mycket mer. 
Johnny och jag är båda överförtjusta i att kolla på film. Utan problem kan vi spendera hela dagarna framför TV:n och avverka film efter film. Men vi har väldigt olika filmsmak, vilket ibland kan blir ett problem när vi ska hyra. Jag ser gärna filmer där handlingen har en mening. Johnny tycker om mycket slagsmål och gärna blod. Jag förstår mig inte riktigt på sådana filmer, och ser inte budskapet i dem. Visst finns det undantag, men generellt sett så är inte det den sortens film jag väljer. Men vi får intruducera varandra till våra olika filmsmaker och ibland visar det sig att uppfattningen vi hade om filmen innan vi såg den skilde sig totalt mot vad vi ansåg efter att den var sedd. Och vi är ju inte för stolta för att medge att vi fakiskt tyckte om den, även om vi risat den totalt innan!

Julia sitter i sin sitter och gnuggar sina fötter mot varandra medan hon tjuter ilsket. Hon har temperament, damen, det är ingen fråga om saken. Jag får nog se till att underhålla henne lite innan hon förvandlas till en stor, grön varelse som förstör allt i sin väg!






Ses..


10 april 2010 - Sov gott, Sessan. Ses i morgon!

Nu har älsklingsprinsessan somnat och förhoppningsvis får hon en lugn kväll. Den föregående var ganska jobbig för henne, då hon var väldigt ledsen. Hon somnade som vanligt, men vaknade efter ett tag och var jätteledsen. När jag kom in till henne börjande hon, som vanligt, le. Solen sken rakt in genom fönstret och skruttan var jättevarmt, så jag tog av henne sin body och skulle hänga upp en filt för fönstret eftersom våran kassa rullgardin är ur funktion, så att säga. När jag hade gjort det vände jag mig mot henne och såg då att hon var jätteledsen. Hon började gråta så jag tog upp henne och försökte trösta henne, men hon ville inte lugna ner sig. Jag tog av henne blöjan också, då hon brukar bli väldigt upprörd när hon är varm, men det hjälpt inte heller. Jag gick runt och vaggade henne medan jag sjöng små visor hon brukar gilla, men hon skrek tills hon blev alldeles röd i ansiktet och halsen rosslade. Hon lugnade ner sig då och då, men började alltid gråta igen. Efter kanske 30-40 minuter lugnade hon ner sig och låg och halvslumrade i mitt knä. Jag bestämde då att det var bäst att ta på en ny blöja innan hon somnar. När jag la henne ner och började böka med henne började hennes gråt igen och då upptäckte jag den troliga orsaken; Ett långt rivsår längs med låret, från höften och bak nästan hela vägen till skinkan. Det var så rött att det sken, och jag kunde inte bli klok på hur det hade skett. Om jag hade råkad göra det när jag klädde av henne, om hon gjort det själv eller om det var något i hennes säng. Jag letade igenom sängen, men fann ingenting som kunde gjort det. Hon somnade runt 20:20, men vaknade igen runt 02:30 för att äta. Hon hade väl gjort sig av med all energi när hon var så ledsen.

Hon somnade lättare idag i alla fall. Hon åt vid 19:00, sedan bytte jag hennes blöja och klädde på henne sin pyjamas och vid 19:30 sov hon. Önskar att alla kvällar var så bekymersfria, för hennes skull. Tycker synd om henne när det blir så jobbig och hon är så trött. Lite mardrömmar har hon ju var och varannan kväll, men för det mesta lugnar hon ner sig och somnar om efter bara några minuters lugnande prat och gos.
Hon har även börjat lära sig sin anatomik och sina fingrars funktion. Hon greppar tag om nappen och drar denur munnen, men hon vet inte hur hon ska få in den igen. Detta är också en stor anledning till hennes uppvaknanden på kvällen och det stör henne enormt när hon är på väg att somna. Jag brukar få sitta och hålla henne i handen så hon kan greppa om mitt finger istället så hon kan somna lugnt. När hon väl sover störs hon inte av att nappen trillar ut, vilket är tur. Annars skulle hon väl vakna fler ggr i timmen!

Jag sitter här och väntar på att Johnny ska komma hem. Vi ska äta sen middag och kolla på film. Vi tittade på Batman igår, men jag gav upp efter att ha somnad med Johnnys höftben som huvudkudde. Han väckte mig och skickade mig bums i säng, och skönt var väl det. Jag var så trött att jag inte visste varken ut eller in. Orkade inte ens klä av mig. Johnny fick knäppa av BH:n eftersom jag blir så svettig av att sova i det, men jag somnade medan byxorna fortfarande satt på. Får se om jag orkar titta på film längre idag!



Sömnig tjej

Ses


10 april 2010 - Sliten

Känner mig så lagom sliten idag. Vid 07:30 trampade jag mig fram i lägenheten som en halvblind oxe för att sätta Julia i sittern. Tv:n sattes på för att hålla henne sällskap medans jag klädde på mig och hämtade ny blöja etc. Efter någon kvart åt hon, men inte ville hon somna om, trots att hon var redigt sömnig. Jag slängde på oss ytterkläderna och strax efter åtta gick jag julaftonsgatan bort för att se vad som fanns "på andra sidan". Jag hamnade till slut vid Allhelgonakyrka, och tog ett varv inne vid ett bostadsområde för att sedan vända om och gå hem igen. Julia sov hela vägen, men vaknade så fort jag stängde porten. När hon väl somnade om igen gjorde jag det samma, fast ofrivilligt på soffan medan jag tittade på TV. Trots att det inte var så länge så lär det väl hjälpa lite gran under dagen i alla fall.
När Johnny vaknade åt vi "frukost". Klockan var efter 14:00 så det var nog mer sen lunch. Han stekte köttbullar och grillkorv och till det blev det makaroner. Johnnys favoriträtt med andra ord, och jag var hungrig så jag åt vad som serverades.
Jag har precis kommit hem från Kortedala torg där jag dumpade av Johnny som skulle vidare in till centrum. Jag handlade hem lite ägg och annat som vi behövde, och nu är det jag, Julia och en film som står på agendan. Tycker verkligen det är skönt att vara ensam!

Nu var det slut...:)



Vilar på mammas ben


Ses.


9 april 2010 - Borde ta tillfälle i akt..

När Julia vaknade i morse trodde inte det var sant. Jag har inte känt mig så trött och i behov av sömn på länge! Jag orkade knappt öppna ögonen och försökte gång på gång få henne att somna igen genom att ge henne nappen. det funkade i typ 30 sekunder, sedan började hon vråla igen. Hennes skrik blev med och mer ilsket, och efter mycket om och men tog jag mig upp ur sängen. Jag lade henne bredvid mig i sängen och hoppades på att det skulle hålla henne lugn några minuter, men icke. Hon totalvägrade att ligga ner mer, hon ville upp, upp upp..! Så jag bytte hennes blöja och fick sen snällt gå upp. Jag satte henne i sin sitter, tryckte på TV:n och la mig sedan på divanen i soffan, och där satt vi ett tag och tittade på "Supernanny" och sedan "Alla älskar Raymond". Under tiden hade hon gjort sitt nr:2, så det blev till att byta blöjan igen. Efter frukosten somnade hon dock om och jag la tillbaka henne i sin säng, och då kan man ju anta att jag går och lägger mig också, eftersom jag var så trött. Men icke! Nej, jag sätter mig framför datorn och bloggar, kollar FB, läser andras bloggar + nyheterna. Jag borde verkligen lära mig att ta tillfället att sova när chansen ges, men jag gör det aldrig! Det var längesen jag sov middag, trots att det är så himla mysigt. Sist jag gjorde det var på BB, andra vändan. Jag hade lagt mig i sängen bredvid Julia och somnat. Kanske man skulle göra det sen. Lyxa till det lite och lägga Julia i stora sängen och lägga mig bredvid en stund. Mycket mysigare att sova middag bredvid en liten snussande bebis!



Myspys


Ses.


9 april 2010 - Fredag hela dagen

Trots att jag inte har något arbete eller skola att gå till på veckodagarna älskar jag när det blir fredag och helgen är på ingång. Jag tar ledigt från all oro och tänk över andra saker som måste göras, eftersom under helgen finns det inget jag kan göra, så jag kan släppa det.

Sara skulle möta upp mormor på Kortedala torg igår, så vi tog sällskap dit då jag ändå hade några ärenden att uträtta där. Jag lämnade tillbaka filmen vi hade hyrt kvällen innan och passade även på att lämna in pappren till socialen. Första gången på länge de kommer in i god tid. Brukar alltid komma på det flera dagar försent. När jag hde gjort det gick jag till Arbetsforum för jag ville träffa någon att diskutera möjligheterna att börja studera på distans under mammaledigheten. Vissa dagar blir verkligen långtråkiga och det skulle vara skönt att ha något att göra. De hänvsidade mig till Lärocentrum på andra sidan torgert, så jag traskade dit. När jag kom dit förklarade kvinnan som jobbade där för mig att de inte hade några vägledare där, utan jag skulle åka in till huvudkontoret på Rosengatan. Jag åkte inte dit igår, får ta det en annan dag. Har till den 3 maj på mig att anmäla mig så det är ju inte jättestressigt. Hinner ta itu med saker som har lite högre prioritet innan.

Vad som händer ikväll är oklart eftersom vi inte har några pengar. Vi brukar ju hyra film till fredagskvällarna, men vi får väl hitta på något annat. Har ju en del filmer hemme och dessutom går "Batman Begins" ikväll, och den är ju helt klart en okej film att ha fredagsmys till. Sen har vi ju yatzyt! Är glad att jag har en pojkvän som tycker lika mycket om att spela spel som jag gör!



Gosar med en nyvaken Julia


Ses.


8 april 2010 - Ny header...

Eftersom att Julia växer så fort så kände jag att det var på tiden att byta ut headern mot bilder som visar lite mer hur hon faktiskt ser ut idag. Jag kan säga att jag inte blev supernöjd med den, men den får duga ett tag framöver för jag orkar inte sitta och knåpa mer på den nu. Jag får se när jag gör om den nästa gång. Det ska ju klicka med tid och lust. Precis med det mesta i vardagen hos en småbarnsförälder. Jisses, har fortfarande inte vant mig vid att kalla mig själv förälder...!




Ett något ihopträngt familjefoto!


8 april 2010 - Humörsvängningar....

Julia kanske inte är särskilt lik mig på utsidan, men i sättet är hon mamma upp i dagen. Särskilt hennes oförutsägbara humörskiftningar! Jag gick in till henne när hon vaknade för ett tag sedan då hon grät. När jag kommer fram till sägen tittar honupp och slutar tvärt att gråta och bjuder istället på det största leendet man kan tänka sig. Jag gav henne nappen som hade trillat ut, och då somnade hon igen, nästan på automatik, men jag hann knappt ens utanför dörren innan hon pep till igen. När jag då kom fram hängde hon läpp och ut som den mest ledsna bebisen som finns. Jag frågade henne varför hon var ledsen, och då fick jag ett leende till svar. När jag då försökte ge henne nappen igen blev hon fly förbannad och knep ihop hela kroppen i en ilskespasm tills jag till slut lyfte upp henne. Då var det frid och fröjd igen.
Detta är inget ovanligt. Ibland ler och gråter hon samtidigt. Det ser ut som om hon är förvirrad av sina känslor och inte vet vilken som för tillfället är den mest framträdande. Det ser ganska komiskt ut faktiskt.




Här är hon väldigt arg och trött!


Ses.


8 april 2010 - Besök från Stockholm!

Igår hade vi städ och tvättdag. Visade sig att vår tvättid inte alls var i tisdags, utan igår. Jag hade visst snurrat till det igen, men hellre att man kommer på det för tidigt än för sent. Hade ju varit jobbigt om det visade sig vara i måndags, liksom. Johnny fick dock sköta det mesta själv, då jag skulle på föräldragrupp på BVC. Inget tvång men jag tycker det kan vara idé att träffa folk som bor här i närheten och som också har barn. Dock var det bara jag där. Förra gången var det också bara en förälder där, men då missade jag det eftersom jag inte hittade lappen med tid och dag på. Men det var okej, jag fick ju ha personalen helt för mig själv och fick svar på alla mina frågor jag hade. Det var dock inte så många, vi satt mest och pratade om miraklet som bebisar är. Sköterskan tipsade också om öppna förskolan som äger rum på Allhelgonakyrkan två ggr/veckan, så jag planerar att ta med mig Julia dit någon gång. Kan ju vara trevligt!

När tvätten var färdigt skulle Johnny iväg ochträna Capoeira, och jag sa åt honom att han fick stanna ute hur länge han ville, då jag väntade besök. Vid runt 19:00 kom Sara hit. Vi hade planerat film och myskväll, eftersom det var så längesen vi hade det bara hon och jag. Så Johnny stannade ute till 01:30!
Vi började med att åka och handla hem mat. Blev enkel tacos med köttfärs, majs, gräddfil, ost och oliver. Vi hade det mesta hemma och eftersom både jag och Sara går på tight budget tyckte vi att det var en bra idé att slippa handla jättemycket. Speciellt som vi ville hyra film och köpa godis. Det är ju mycket viktigare!
Sara hade med sig filmen "Sommaren med Göran" och vi hyrde "Prinsessa" och körde en svensk kväll. Det var riktigt längesen jag tittade på en svensk film så det kändes lite som ett behov. Vi skrattade mycket!
Julia var lite orolig under kvällen dock. Tror hon var övertrött, då hon inte somnade förren framåt 22:00. Tre timmar senare än när hon vanligen lägger sig. Blir väl annorlunda när man har folk över natten. Hon vaknade också en del efter att hon väl hade somnat, och vaknade med ett illtjut vid 05:30 för att hon ville ha mat. Var ju ett sådär trevligt uppvaknande. Hon brukar inte behöva tjuta för jag vaknar ändå, men hon var nog jättehungrig eller så drömde hon något otrevligt. Jag gick upp och fixade maten åt henne och Johnny gav den till henne och sedan rapade, bytte blöja och la jag henne. Men hon ville inte sova mer. Hon låg och "pratade" och tjöt (på ett glatt sett) så jag och Johnny kunde knappt somna om heller. Mest för att vi låg och skrattade åt henne. Men till slut så drog vi våra täcken över huvudet och somnade om. Sedan vaknade hon igen vid 08:30 och då var det bara att ta upp henne och gå och sätta mig vid TV:n, där Sara ligger och sover. Som tur vad kunde hon somna om igen! Och det kunde Julia också, så nu sover alla utan jag.



En liten ihopkrupen Julia


Hejdå.


7 april 2010 - Mira och Julia

Igår var Madde och jag nere i Frillesås och hälsade på Mickan, Andreas och den lilla stjärnan, Mira. Hon låg och sov i vagnen när vi kom dit, och när vi tittade ner såg jag den minsta lilla flickan jag någonsin sett, men så fin hon var! Jag höll upp Julia över vagnen för att visa henne sin nya kompis. Hon pruttade då, jättehögt, men jag är säker på att det är ett bra tecken.
Vi åt mat medan Mira sov och Julia satte vii Miras babysitter som hade massa leksaker, en spegel och spelade musik. Julia trivdes jättebra i den, och vi fick liveunderhållning under middagen; "Fönsterplats nära orkestern." Mira vaknade till då och då och kom upp för att hälsa på oss. Mickan satte sig bredvid mig och Julia och visade upp Mira för henne. Det var inte jättemycket reaktion, men Julia såg henne i alla fall. Tror inte hon visste vad hon skulle göra, och när Mira gnällde till blev hon nästan lite rädd. Men det är typsikt Julia! Hon tycker det är läskigt att se sig själv i spegeln och hon gråter när hon hör andra bebisar gråta. Det blir lättare när de är lite störra båda två. Till sommaren och hösten kommer det bli så spännande att se hur de beter sig gentemot varandra. Jag och Mickan hoppas så mycket att de ska bli lika bra kompisar som vi var och är, men man kan ju inte tvinga dem till det. Men jag tror nog de kommer gilla varandra. De kommer ju ha känt varandra praktiskt taget sen födseln, så något band kommer där ju finnas!

Både jag och Madde fick testhålla den lilla snuttan också, och hon var så liten. Jag blev nästan nervös av att hålla henne trots att det inte var så längesen jag hade en så liten bebis själv. Eller ja, Julia var ju aldrig så liten, men hon var ju liten. Men hon har alltid varit jättestabil i nacken, så huvudet ramlade aldrig riktigt bak på henne som på andra bebisar. Men så mysig hon var!
Jag sa till Madde när vi gick av bussen, att jag inte skulle tycka Julia var så liten längre när vi åkte hem. Och jag hade rätt. Fast det var ju mer så när vi var där. Hon såg så himla stor ut, min lilla sockerbit! Hon var så lugn och fin under hela tiden vi var där. Så skönt att jag fått en sån glad unge!

När vi åkte hem var hon dock väldigt trött. När Madde klev av i Mölndal tog det bara några sekunder innan Julia började gråta. Jag höll henne i famnen och försökte lugna henne, men hon ville inte riktigt gå med på det. Till slut var jag tvungen att lägga ner henne för att kliva av tåget och det var inte populärt! Hon skrek så jag trodde hon skulle explodera och där gick jag mitt på Göteborgs centralstation med allas blickar efter mig. Inte för att jag bryr mig så mycket över deras blickar, men det kan ju bli stressande i alla fall. Jag gick in på terminalen och tog upp henne. Hon fick sitta på min arm medan vi gick till andra änden där jag skulle se när nästa vagn gick, men när vi skulle ut fick hon dock ligga igen. Hon började gråta igen i sekunden jag la ner henne och hon vägrade ta nappen. Hon blev bara förbannad om jag försökte ge den till henne. Men till slut lugnade hon sig, när jag drog vagnen över kullerstenen i väntan på 11an. Hon höll sig lugn hela vägen hem sen!

Idag ska jag gå på föräldragrupp på BVC och i eftermiddag/kväll kommer Sara hit. Vi ska ha mys och filmkväll som vi alltid hade förr och sen ska hon sova här. Nu har det gått ungefär en månad sen vi träffades sist, så det är verkligen på tiden! Ska bli så mysigt så!! :D



Jag och Mickan med Finaste flickorna Julia och Mira




Julia på soffan när vi kom hem


Hejj!


5 april 2010 - Lugnt.

Dagen har varit väldigt lugn. Lite för lugn! Rätt tråkig rent ut sagt. Finns massor som ska göras; disk ska diskas, golv ska dammsugas och moppas, toaletten ska skuras etc, etc. Men, och detta är ju ingen världsnyhet direkt, jag är väldigt lat och tyvärr är min käre pojkvän detsamma, och vi är väl medvetna om det. Men det förändrar ju inte fakta. Vi får verkligen anstränga oss för att få saker gjorda, och oftast så tar det verkligen emot. Man hittar hela tiden saker som bra måste göras innan dammsugan kan plockas fram. Och hokus pokus så är lägenheten i förfallande tillstånd! Fruktansvärt!

Imorgon har vi i alla fall tvättid. Det värsta med att bo i lägenhet är att man måste tvätta i gemensam tvättstuga och har så himla begränsat med tid. Vi har tvättid i 3 timmar och torktid i en timme efter det, och det räcker verkligen inte. Vi får aldrig tvättat alla kläder och de vi får tvättat får vi aldrig torrt, eftersom att torktumlaren verkligen är urusel. Vi har ett torkrum också där vi kan hänga upp kläderna, men det blir ju fortfarande inte torrt. Vi får släpa upp blöta kläder och hänga upp i lägenheten där det får plats. Har ett tvättställ, men det får inte plats särskilt mycket kläder där. Så vi får prioritera, Julias kläder, våra underkläder, tröjor och om det någonsin finns tid så tar vi byxorna eftersom det är det klädesplagget som blir minst smutsigt. Men i morgon måste vi prioritera Julias (och gärna våra egna) sängkläder, då hon kräktes ner dem här om kvällen. Men eftersom jag ska ner till Mickan med Madde imorgon så får Johnny sköta det själv, den här gången också. Jag får sortera upp kläderna som är viktigast så det blir enklare för honom. Han är inte riktigt överens med tvättmaskinerna ännu. Han är ju van vid handtvätt! 

Jag har läst ut min först bok sen Julia föddes. Jag blev helt salig när jag fann att jag faktiskt både har tid och ork att lägga mig ner och läsa på kvällarna. Jag gav det ett par tappra försök när Julia var mindre, men jag somnade med första sida uppslagen innan jag ens hunnit läsa första meningen. Men nu har jag som sagt orkar plöja mig igenom en hel bok, på ca. 1 vecka. Ganska lång tid med tanke på hur kort och lättläst boken var. Är lite ledsen över att den är slut, jag tyckte om den, men jag har fler. Fick en hel påse av Sara när hon skulle flytta, så jag har böcker så det räcker och blir över!

Nu ska jag titta på Top Model och dricka varm choklad! :D




Supermodels ♥


5 april 2010 - Varför ha så bråttom?

Igår upptäckte vi att Julias första tand börjat titta fram under tandköttet. Vanligen brukar det hända när barnet är dryga halvåret, men min flicka har så bråttom så. Hon har dregglat som en hund den senaste tiden, och stoppar händerna i munnen hela tiden, så jag har ju haft mina aningar men viftat bort dem just eftersom hon är så liten. Men igår kände jag en liten vass, hård sak där det annars brukar vara så mjukt. Hennes motorik är ju ännu inte den bästa, så hon kan inte föra något till munnen, t.ex bitringarna. Så jag får sitta och hålla en nerkyld bitring i hennes mun åt henne att tugga och bita på. Hon verkar tycka att det är behagligt, trots att den är så stor för hennes lilla mun så hon får öppna den på vid gavel för att få grepp om den.

Farmor var snurrigare igår än vad hon var sist vi träffade henne. Vet inte om det beror på all morfin hon får eller om det är för att hon är gammal, men jag misstänker att det är lit av båda. I ena sekunden var hon någon helt annanstans och kunde för allt i världen inte förstå varför vi köpt med oss fikabröd när hon kunde ha anordnat något själv. Sedan nickade hon till och var på god väg att tappa koppen med varmt kaffe över sig själv. Flera gånger fick vi ta den ur hennes hand och sätta ner den på fatet. Sedan vaknade hon till och deltog i samtalet som om allt var som vanligt och vi var och hälsade på henne hemma i hennes lägenhet. Det är väl så det är.
Efteråt gick vi och åt, jag pappa, Johnny och Julia såklart. Vi gick på resturang på Linné. Johnny och jag åt lammfärsgrillspett med potatis och tzatziki och pappa tog lax. Det smakade riktigt gott! Sedan bar det av hemåt och Johnny och jag hyrde nya filmer, då vi inte hade något att göra.

Det var väl gårdagen, kort och gott!




Pussgurkan


4 april 2010 - Söndagsfrukost!

Kanske är lite sent för att nyss ha ätit frukost, men det är ju trots allt söndag. Jag och Sara hade en liten tradition när vi bodde i Åsa, vilket var att vi alltid åt pannkakor till frukost på söndagsmornarna. Sara, som oftast vaknade senast av oss, ringde över när hon vaknade och sen kom hon över till mig, eller, vanligtvis, jag över till henne. Idag bestämde jag mig för att återinföra detta, även om inte Sara är här. Jag har ju Johnny! Gjorde pannkakor på 3 ägg, vilket blir en del, och han åt med god aptit och tallrikarna blev tomma fort. Nu fick han gå och lägga sig igen för att jäsa lite. Julia somnade också när maten tog slut. Tror vår matkoma smittade av sig på henne, för hon somnade på ungefär 30 sekunder efter att jag tagit upp henne ur sin sitter. Så nu sitter jag i soffan alldeles ensam och tittar på Scrubs, vilket jag trivs alldeles utmärkt med. Vi ska träffa pappa inne i stan vid 13:30 då besökstiden hos farmor börjar först 14:00.



Tröttesnuttan :)



So long.


3 april 2010 - På västfronten intet nytt..

Nej så mycket nytt är det väl inte här. Hade filmkväll med Johnny igår, som varje fredag. Han har ju capoeiraträning måndag-torsdag klockan 17-21, så vi brukar ta fredagarna till att bara umgås. Vi hyr film och äter skräpmat. Igår tittade vi på "Iron Man", som faktiskt var bättre än jag förväntat mig, "Moby Dick" som jag ville hyra enbart pga min hatkärlek till valar. Men filmen sög dock och vi satt mest och väntade på att den skulle ta slut, så vi kundek kolla på den sista som var "December Boys". Ingen av filmerna var lika bra som de vi såg förra vecka, men nu vet vi det i alla fall.

Idag har det var finfint väder, soligt och vindstilla. Jag plockade på Julia och tog en promenad med henne medan Johnny diskade och rensade lite här hemma. Jag ville inte gå till Kortedala Torg eftersom jag inte hade något ärende dit. Så jag bestämde mig för att gå på upptäcktsfärd runt om i området vi bo och kanske hitta en trevligare promenadväg, olik mig själv. Eftersom jag inte direkt litar på mig själv och mitt urusla lokalsinne brukar jag alltid ta det säkra framfr dt osäkra och bara gå vägarna jag känner till, men idag kände jag mig modig. Jag traskade runt på vägar jag aldrig sett innan, och jag är riktigt imponerad över att jag hittade vägen hem efter att virrat runt inne på gårdar och i bostadsområden.
Väl hemma la jag ut en stor filt på gräsmattan och placerade Julia och även mig själv på den. Vi låg där i vårsolen och gosade och smällde av några foton en stund innan Julia bestämde sig för att hon var hungrig och vi gick tillbaka upp i lägenheten och fortsatte vilandet i sängen. När Julia somnade satte jag och Johnny oss och spelade yatzy som han hittat medan han rensade. Vi spelade 3 omgångar och jag var måttligt överraskad av att han vann allihop. Det är lite tråkigt att spela med honom eftersom han alltid vinner... 

Vi fick alla 3 påskpresenter igår, faktiskt. Fast inte planerat direkt. Julia hade ju redan fått en jättesöt nalle från Kajsa som kom tillsammans med varsinn godispåse och trisslott till Johnny och mig. Uppskattades jättemycket, och gjorde en gråmulen Mia skinande glad. Tack Kajsa! Julia har sovit med nallen varje natt! 
När vi var och handlade igår, Andreas och jag, hittade jag ett par vanliga, svarta tygskor för 199:-. Jag köpte dem till Johnny eftersom hans andra skor var påväg att trilla isär. Förutom dem hade han fått en gullig röd tändare med texten "I love you" på. Jäkla sucker jag är! Till Julia köpte jag fler nappar! (Yess) Är väl mer present till mig än henne egentligen, men det säger vi inte högt. Det var tre nappar i olika rosa färger och med nyckelpigor i rosa och lila på. Har sett dem innan och velat ha dem jättemycket. Skam den som ger sig! Jag själv fick också ett par skor, och en väska. Jag köpte det själv, men min snälla pappa har sagt att han ska ge mig pengarna för dem så det blir mer som en present. Jag var ju faktiskt i stort behov av båda sakerna, då de bästa skorna att gå innan var mina gamla Uggs som jag köpte i höstas och använt mer flitigt än min tandborste (..och jag borstar tänderna ofta!) Och den senaste tiden har mina fickor fått vikariera som väska vilket har resulterat i att min stackars telefon ramlat i backen sisådär än 50ggr. Det är ett mirakel att den fortfarande fungerar och är hel (bortsett från några små, små repor). Men nu är det slut med det!

Imorgon blir det en påskvisit till farmor för att liva upp stämningen på hennes sjukhusrum litegran. Sedan har pappa lovat att bjuda på middag någonstans i stan. Jag vill gå på La Sombrita (eller va? Vad heter den..?) och äta baconlinade dadlar. Låter sjukt äckligt, men det är fantastiskt gott! Vi får se var det bär av!



Tjoo.


1 april 2010 - Ingen har lyckats! Ingen har ens försökt...

Ingen som har ens gett sig på att försöka lura mig. Lite tråkigt är det ju, men de flesta jag känner har ju saker att göra, så de har väl inte ens en aning om att det är alla lurendrejarnas dag. Den värsta lurendrejaren jag känner är min käre bror! När vi var yngre kunde han komma på så konstiga skämt, som visseligen var rätt komiska - om man inte var den som blev utsatt.
När vår mamma fortfarande levde bodde hennes bror hos oss ett tag. När vi skulle äta middag en kväll satt min bror och fnissade så han blev alldeles röd i ansiktet. Han såg jättepillimarisk ut och alla undrade vad han hade gjort. Han skakade bara på huvudet och sa "Någon av er kommer få en rolig min snart..". Alla började gräva i maten efter föremål som inte skulle vara där. Pappa smakade för att se om han hällt något skumt, men det smakade som det skulle så vi började äta - alla på sin vakt och Andreas fortfarande fnissande. När min morbror efter ett tag hällde upp mjölk i sitt glas visade sig det Andreas spått helt fel. "Någon" fick inte någon rolig min. ALLA fick en extremt förvånad - och troligen rolig - min. Mellanmjölken (också kallad grön mjölk) var just det. Grön. Sketungen hade hällt karamellfärg i den. Alla satt ett bra tag och bara blängde på mjölken i morbrors glas och Andreas satt spänt och väntade på en reaktion. Min stackars morbror, som förövrigt var ganska så förskyld och hängig den här dagen - är färgblind och man kunde se hur skumt han tyckte att det var. När vi alla började skratta satt han fortfarande och stirrade på den gröna mjölken med stora, runda ögon. Det såg fruktansvärt äckligt ut, och jag fick dricka vatten den måltiden.  

Jag kan väl också vara rätt lurig kan jag tro. Jag har faktiskt lyckats lura en person idag! Sara! Stackars Sara som alltid faller offer för mina påhitt och hon lär sig aldrig. Idag skickade jag ett sms till henne där jag skrev att jag varit på gynakuten eftersom jag haft så ont i magen och det hade visat sig att min sprial satt fel och att jag var gravid igen. Jag trodde ju inte att hon skulle gå p det, men jag fick "VA? Oj..vad ska du göra..?" till svar. Jag berättade såklart då att det var på skämt och Sara suckade över att hon inte kan lära sig!

I mitt mest lyckade skämt spelade dock Mickan huvudrollen. Just därför var det så lyckat; Jag hade alrig lyckats lura henne innan! vi var påväg från bussen och Mickan hade cykeln med sig. Vi skulle gena genom en grannes tom vilket gjorde Mickan lite nervös. När vi gick på gången nerför trädgården låg lite osmält tvärs snö över den och jag sa till henne att det ligger ett larm under där som tjuter om man går på det. Jag sa också att de hade skaffat det just för att de inte gillade att folk gick över deras tomt. Jag trodde ju inte att Mickan skulle gå på den så jag fortsatte bara att gå. När jag kom ner på gatan upptäckte jag att Mickan inte längre gick bredvid mig och när jag vände mig om såg jag Mickan kämpande med att lyfta cykeln över snön. Hon tittade upp och väste "Fan Mia, hjälp mig då!" Jag spelade med och gick dit och hjälpte henne. Väl över och nere i gatans trygghet kunde ja inte hålla mig längre och jag brast ut i skratt. Tur att mina vänner har bra sinne för humor!




Hejdå.


1 april 2010 - April, april min dumma sill, ni kan lura mig vart ni vill...

Idag är det en bra dag för såna som mig - lättlurade - att vara uppmärksamma på vad folk säger och gör mot oss. Jag är riktigt glad att Johnny inte vet om den här första april traditionen att lura folk som vi har här, för i så fall hade han väl lurat livet av mig idag. Det blir ju så mycket roligare eftersom jag förstår allt. Ja, jag kommer vara på min vakt vill jag lova. Så får vi se om det är någon som lyckas. Eller om jag lyckas...

Lillstumpan blir 3 hela månader idag. Det är ju inte klokt hur fort tiden har gått och hur mycket som har hänt. Nu är hon redan 1/4 år och om bara en månad ska vi börja ge hennesmå matportioner - smakisar - något som jag har sett fram emot att få börja göra. Ska bli så spännande att se vad som faller lilla fröken i smaken, och vad som inte gör det. Om hon tycker om samma saker som jag gör eller om hon har en helt egen uppfattning redan. Jag tror ju dock att barnen bildar uppfattningarna utifrån vad som bjuds på i hemmet. Det är ju det de blir vana vid och därför äter. När jag var liten åt jag praktiskt taget allt som stoppades munnen på mig och favoriträtten var fick och spenat som pappa gjorde. Varken mamma eller Andreas var särskilt förtjusta i det, men jag och pappa slickade gärna skålarna efteråt. Det var dock inget ovanligt. Jag och pappa brukade tycka om samma saker, och mamma och Andeas var mer kräsna. Men Andreas blev kräsen för att mamma lät honom vara det. Hon kunde laga flera olika maträtter bara för att Andreas skulle få det han tyckte om. Han fick aldrig lära sig att äta det som finns. Hade jag varit kräsen hade jag antagligen inte heller lärt mig, men jag var aldrig det. Har alltid tyckt att "smakar man inte så vet man inte". Därför smakar jag på allt innan jag bildar mig en uppfattning.
Så nu är det Julias tur att börja testa alla nya, spännande smaker och konsistenser. Jag önskar mig en stavmixer i doppresent så jag kan göra hennes mat själv. Inte för att jag tror att jag alltid kommer att orka göra det, men det blir ju billigare längden än att köpa burkmat till henne hela tiden. Sen vet jag ju själv vad hon får i sig. Har ju läst om så många skräckupplevelser där det har legat glasbitar och andra föremål i maten, som verkligen inte gör sig bra i ett litet (-eller stort) barns mun.



Speglar oss, brudar som vi är :)


RSS 2.0