17 april 2010 - Trött i ögonen...
Känner att det hade varit skönt att krypa till sängs nu. Så, vad hindrar mig? Ingenting egentligen. Bara min egen vilja att ta vara på tiden jag har för mig själv, men nu tycker jag att jag har haft tillräckligt med egentid (ca 2 timmar), så istället för att njuta av det börjar jag bli så smått uttråkad. Jag vet inte vad det är jag gillar så mycket med att vara ensam, men jag tror det är tanken på att slippa kompromissa. Att jag kan ha vilket program jag vill igång på TV:n samtidigt som jag sitter med datorn i knät. Att slippa tänka på någon annan. Att få vara egoistisk helt enkel. Egoism är ju något man får sätta åt sidan (bland mycket annat) när man skaffar familj. Inte bara barn, utan även om man har partner. Man måste alltid tänka på den andra också, och kan inte sätta sig själv i första hand, som man kanske är van vid.
Jag kom och tänka på detta när jag var påväg hem från affären i eftermiddags. Det blåste orkanvindar (kändes det som) och när jag kom ut från affären gick jag i medvind mot spårvagnen. I vanliga fall föredrar jag att gå i medvind gentemot motvind, men just idag önskade jag att det hade blåst mig i ansiktet, för alternativet var ju att Julia fick all blåst på sig. Det går ju rundgång inne i hennes barnvagn, eftersom det inte finns någon direkt väg för det att ta sig ut. Julia verkar få lite smått panik när det blåser på henne då det kan bli svårare att andas. Även jag tycker detta och jag har ju nästan 23 års andningsvana, annat än hennes få 3 månader, 2 veckor och en dag. Så jag fick snällt dansa tango med barnvagnen för att lillan inte skulle behöva få de starka vindarna rakt upp i näsan, och måste ha sett lätt lustig ut. Men det kan man inte bry sig om!
Nu tappade jag bort mig....ja just det. God natt, var det jag ville säga...! =)
Jag kom och tänka på detta när jag var påväg hem från affären i eftermiddags. Det blåste orkanvindar (kändes det som) och när jag kom ut från affären gick jag i medvind mot spårvagnen. I vanliga fall föredrar jag att gå i medvind gentemot motvind, men just idag önskade jag att det hade blåst mig i ansiktet, för alternativet var ju att Julia fick all blåst på sig. Det går ju rundgång inne i hennes barnvagn, eftersom det inte finns någon direkt väg för det att ta sig ut. Julia verkar få lite smått panik när det blåser på henne då det kan bli svårare att andas. Även jag tycker detta och jag har ju nästan 23 års andningsvana, annat än hennes få 3 månader, 2 veckor och en dag. Så jag fick snällt dansa tango med barnvagnen för att lillan inte skulle behöva få de starka vindarna rakt upp i näsan, och måste ha sett lätt lustig ut. Men det kan man inte bry sig om!
Nu tappade jag bort mig....ja just det. God natt, var det jag ville säga...! =)
Ses i morgon!
Kommentarer
Trackback
