11 april 2010 - Ensam med Julia

Pappa var precis här och hämtade upp Johnny. De ska spendera några timmar tillsammans och knepa på pappas båt som aldrig verkar vilja fungera som den ska. Trevligt att de får lite tid tillsammans att lära känna varandra bättre, eftersom när vi tre är tillsammans så är det ju oftast jag som pratar. Som en liten medlare, eftersom de pratar olika språk. Tycker det är modigt av Johnny! Jag vågade inte vara ensam med hans mamma om jag inte var tvungen just för att det var så svårt att kommunicera med henne. Visseligen pratar ju både Johnny och pappa engelska så det gör ju saker och ting tusen gånger enklare. Johnnys mamma pratar bara portugisiska och även om jag oftast förstår vad hon säger vet jag inte hur jag ska svara henne. Så till nästa gång jag träffar henne har jag lärt mig; "Eu entendo mas nao sei como responder" (Jag förstår, men vet inte hur jag ska svara).

Johnny var hemma runt halv nio igår och jag lagade spagetti och olivköttfärsås till oss. Medan vi åt satte vi på filmen "Hotel Rwanda" som handlar om kriget mellan folkslagen Tutsi och Hutu i Rwanda. Jag har sett filmen innan, men ville visa den för Johnny. Jag tycker att han behöver lära sig lite om saker som har hänt/händer i resten av världen då Historia inte verkar vara något de lär ut i Brasilien. Kanske de lär ut Brasiliansk historia, men, även om Brasilien är ett stort land, så består världen av så mycket mer. 
Johnny och jag är båda överförtjusta i att kolla på film. Utan problem kan vi spendera hela dagarna framför TV:n och avverka film efter film. Men vi har väldigt olika filmsmak, vilket ibland kan blir ett problem när vi ska hyra. Jag ser gärna filmer där handlingen har en mening. Johnny tycker om mycket slagsmål och gärna blod. Jag förstår mig inte riktigt på sådana filmer, och ser inte budskapet i dem. Visst finns det undantag, men generellt sett så är inte det den sortens film jag väljer. Men vi får intruducera varandra till våra olika filmsmaker och ibland visar det sig att uppfattningen vi hade om filmen innan vi såg den skilde sig totalt mot vad vi ansåg efter att den var sedd. Och vi är ju inte för stolta för att medge att vi fakiskt tyckte om den, även om vi risat den totalt innan!

Julia sitter i sin sitter och gnuggar sina fötter mot varandra medan hon tjuter ilsket. Hon har temperament, damen, det är ingen fråga om saken. Jag får nog se till att underhålla henne lite innan hon förvandlas till en stor, grön varelse som förstör allt i sin väg!






Ses..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0