1 april 2010 - Ingen har lyckats! Ingen har ens försökt...
Ingen som har ens gett sig på att försöka lura mig. Lite tråkigt är det ju, men de flesta jag känner har ju saker att göra, så de har väl inte ens en aning om att det är alla lurendrejarnas dag. Den värsta lurendrejaren jag känner är min käre bror! När vi var yngre kunde han komma på så konstiga skämt, som visseligen var rätt komiska - om man inte var den som blev utsatt.
När vår mamma fortfarande levde bodde hennes bror hos oss ett tag. När vi skulle äta middag en kväll satt min bror och fnissade så han blev alldeles röd i ansiktet. Han såg jättepillimarisk ut och alla undrade vad han hade gjort. Han skakade bara på huvudet och sa "Någon av er kommer få en rolig min snart..". Alla började gräva i maten efter föremål som inte skulle vara där. Pappa smakade för att se om han hällt något skumt, men det smakade som det skulle så vi började äta - alla på sin vakt och Andreas fortfarande fnissande. När min morbror efter ett tag hällde upp mjölk i sitt glas visade sig det Andreas spått helt fel. "Någon" fick inte någon rolig min. ALLA fick en extremt förvånad - och troligen rolig - min. Mellanmjölken (också kallad grön mjölk) var just det. Grön. Sketungen hade hällt karamellfärg i den. Alla satt ett bra tag och bara blängde på mjölken i morbrors glas och Andreas satt spänt och väntade på en reaktion. Min stackars morbror, som förövrigt var ganska så förskyld och hängig den här dagen - är färgblind och man kunde se hur skumt han tyckte att det var. När vi alla började skratta satt han fortfarande och stirrade på den gröna mjölken med stora, runda ögon. Det såg fruktansvärt äckligt ut, och jag fick dricka vatten den måltiden.
Jag kan väl också vara rätt lurig kan jag tro. Jag har faktiskt lyckats lura en person idag! Sara! Stackars Sara som alltid faller offer för mina påhitt och hon lär sig aldrig. Idag skickade jag ett sms till henne där jag skrev att jag varit på gynakuten eftersom jag haft så ont i magen och det hade visat sig att min sprial satt fel och att jag var gravid igen. Jag trodde ju inte att hon skulle gå p det, men jag fick "VA? Oj..vad ska du göra..?" till svar. Jag berättade såklart då att det var på skämt och Sara suckade över att hon inte kan lära sig!
I mitt mest lyckade skämt spelade dock Mickan huvudrollen. Just därför var det så lyckat; Jag hade alrig lyckats lura henne innan! vi var påväg från bussen och Mickan hade cykeln med sig. Vi skulle gena genom en grannes tom vilket gjorde Mickan lite nervös. När vi gick på gången nerför trädgården låg lite osmält tvärs snö över den och jag sa till henne att det ligger ett larm under där som tjuter om man går på det. Jag sa också att de hade skaffat det just för att de inte gillade att folk gick över deras tomt. Jag trodde ju inte att Mickan skulle gå på den så jag fortsatte bara att gå. När jag kom ner på gatan upptäckte jag att Mickan inte längre gick bredvid mig och när jag vände mig om såg jag Mickan kämpande med att lyfta cykeln över snön. Hon tittade upp och väste "Fan Mia, hjälp mig då!" Jag spelade med och gick dit och hjälpte henne. Väl över och nere i gatans trygghet kunde ja inte hålla mig längre och jag brast ut i skratt. Tur att mina vänner har bra sinne för humor!
När vår mamma fortfarande levde bodde hennes bror hos oss ett tag. När vi skulle äta middag en kväll satt min bror och fnissade så han blev alldeles röd i ansiktet. Han såg jättepillimarisk ut och alla undrade vad han hade gjort. Han skakade bara på huvudet och sa "Någon av er kommer få en rolig min snart..". Alla började gräva i maten efter föremål som inte skulle vara där. Pappa smakade för att se om han hällt något skumt, men det smakade som det skulle så vi började äta - alla på sin vakt och Andreas fortfarande fnissande. När min morbror efter ett tag hällde upp mjölk i sitt glas visade sig det Andreas spått helt fel. "Någon" fick inte någon rolig min. ALLA fick en extremt förvånad - och troligen rolig - min. Mellanmjölken (också kallad grön mjölk) var just det. Grön. Sketungen hade hällt karamellfärg i den. Alla satt ett bra tag och bara blängde på mjölken i morbrors glas och Andreas satt spänt och väntade på en reaktion. Min stackars morbror, som förövrigt var ganska så förskyld och hängig den här dagen - är färgblind och man kunde se hur skumt han tyckte att det var. När vi alla började skratta satt han fortfarande och stirrade på den gröna mjölken med stora, runda ögon. Det såg fruktansvärt äckligt ut, och jag fick dricka vatten den måltiden.
Jag kan väl också vara rätt lurig kan jag tro. Jag har faktiskt lyckats lura en person idag! Sara! Stackars Sara som alltid faller offer för mina påhitt och hon lär sig aldrig. Idag skickade jag ett sms till henne där jag skrev att jag varit på gynakuten eftersom jag haft så ont i magen och det hade visat sig att min sprial satt fel och att jag var gravid igen. Jag trodde ju inte att hon skulle gå p det, men jag fick "VA? Oj..vad ska du göra..?" till svar. Jag berättade såklart då att det var på skämt och Sara suckade över att hon inte kan lära sig!
I mitt mest lyckade skämt spelade dock Mickan huvudrollen. Just därför var det så lyckat; Jag hade alrig lyckats lura henne innan! vi var påväg från bussen och Mickan hade cykeln med sig. Vi skulle gena genom en grannes tom vilket gjorde Mickan lite nervös. När vi gick på gången nerför trädgården låg lite osmält tvärs snö över den och jag sa till henne att det ligger ett larm under där som tjuter om man går på det. Jag sa också att de hade skaffat det just för att de inte gillade att folk gick över deras tomt. Jag trodde ju inte att Mickan skulle gå på den så jag fortsatte bara att gå. När jag kom ner på gatan upptäckte jag att Mickan inte längre gick bredvid mig och när jag vände mig om såg jag Mickan kämpande med att lyfta cykeln över snön. Hon tittade upp och väste "Fan Mia, hjälp mig då!" Jag spelade med och gick dit och hjälpte henne. Väl över och nere i gatans trygghet kunde ja inte hålla mig längre och jag brast ut i skratt. Tur att mina vänner har bra sinne för humor!
Hejdå.
Kommentarer
Trackback
