30 april 2010 - Attacking the food!

Julia har verkligen fått mersmak för det här med "vanlig" mat. Jag satt med Julia i knäet och åt fiskgratäng i skaldjursås och sms:ade till Sara samtidigt. Helt plötsligt ser jag hur Julia dyker ner i maten och känner hur hennes tunga letar efter något att stoppa i munnen. Hon verkade onekligen hungrig, och jag tyckte hon kunde få lite mer potatis och majs, eftersom man ska öka lite varje dag. Nu hade hon fått samma mängd i tre dagar, så jag trodde inte att det skulle göra något. Jag hann knappt sätta mig ner med maten bredvid henne förrän hon började sparka runt med ögonen tokfixerade vid den lilla skålen där maten låg. När hon inte fick på en gång (det var varmt, så jag fick blåsa) blev hon helt förstörd och började storgråta. När maten snart var lagom sval och jag satte skeden vid hennes mun slutade hon genast gråta och stängde munnen över maten. Utan konstiga miner tuggade hon i sig maten med sina tandlösa käkar och svalde. Sen skulle det fort in mer mat i munnen, och snart var skålen näst intill ren. Jag tycker det är så roligt och är så stolt över min lilla flicka, som blir mindre och mindre liten för var timme som går. Hon verkligen lär sig nya saker hela tiden och jag blir lika imponerat varje gång jag märker det. Har kommit in i en period nu när det känns som om jag kommer missa ett stort steg i hennes utveckling bara jag tittar bort i nån sekund!
Vi var hemma hos Olle, Susan och Annelie för att prata lite om dopkalaset som blir efter själva ceremonin. De är snälla och låter oss vara där eftersom det är alldeles för trångt hemma hos oss. Annelie och Julia börjar bli riktigt bra kompisar och Annelie vill gärna gå runt och bära på Lillan, mest hela tiden. Julia verkar acceptera det väldigt bra och kunde idag bli "bollad" mellan morfar, Annelie och Susan utan att yttra ett endaste litet pip. Sen att hon hela tiden såg mig gjorde väl saken lättare. Jag märkte att pappa/morfar var lite nervös när han skulle hålla henne med tanke på vilket liv det blev sist (när vi var i Nordstan) men idag var det inga problem. Julia verkade trivas som fisken i vattnet i sin morfars famn!




Maaaaaaat!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0