Inte utan min Dotter

Äntligen fredag igen! Känns som att veckorna rusar iväg på gott och ont. Mest gott dock, då jag är så redo att bli klar med denna graviditet. Nu vill jag bara ha min bebis! Imorse var jag och gjorde min andra och sista glukosbelastning, som vi med lite för högt BMI får göra för att se hur kroppen reagerar på socker. För att kunna utesluta graviditetesdiabetes, antar jag. Men det är hur vidrigt som helst! Först måste man fasta fr.o.m kl.20 kvällen innan, och dricka vatten får man inte göra efter midnatt. Sedan får man ta ett litet stick i fingret och sen dricka den mest vidriga sörjan som får T-Sprit att verka lockande! Det är en något tjockare vätska, gjort på enbart socker. Det är som att dricka sirap, eller honung fast utan någon direkt smak - bara sött. Ja, det går inte riktigt att förklara hur illa det är. Detta har man i alla fall 5 minuter på sig att hinka i sig (33cl - känns som 33liter) och sedan ska man sitta i två timmar och göra så lite som möjligt, (träsmak i r*va är ett faktum) och sedan ännu ett litet stick i fingret för att jämföra. Och sen får man gå hem. Hemskt är det, och jag är väldigt lättat över att det är "done-with". Samt att jag inte kräktes någon av gångerna ^^

 

I tisdags blev det en oväntat runda till Ullared med Tessie, hennes syster Frida och ongarna. Fick köpt en hel del, saker vi behövde till lillasyster, underkläder till hela familjen och annat krims krams. Dessutom blev Julia lite bortskämd med pussel, 2 filmer och en bok. Dock är det ju verkligen ingen plats man bör ta med barn i den åldern till. Stackarn vart ju helt virrig, och kunde inte sova när hon var trött pga. alla människor. När klockan var runt 17 och vi kretsade kring kassorna, nästan redo att betala somnade hon av ren utmattning nästan sittande i vagnen. Jag bäddade dock ner henne på lillasysters skötbädd, med min pläd som kudde och hennes egna filt (gammal) som täcke. Hon sov rätt gott där! :)

Sen var det dags att träffa bm i onsdags. Lämnade av Julia på dagis och traskade sedan bort till sjukhuset. Vi pratade lite om förlossningen och annat. Sedan lyssnade vi på bebis och allt var så bra där så. Hennes hjärtslag låg på 132, lägre än vanligt men hon sov gott efter promenaden jag hade tagit från Julias dagis. Sf kurvan låg på 32 och jag hade gått upp 1kg sen förra besöket. Ligger på +6kg hittills, vilket är skönt. Kanske inte blir så himla mycket mer! Är ju bara 6v kvar till bf :)

 

Jag är verkligen katastrofalt dålig på att blogga! Fast jag har inte jättemycket att blogga om då det inte händer så mycket. Dagarna ser typ likadana ut. Fast nu har vi blivit förkylda, och då blir det ju lite förändringar. Jag sover (ännu) sämre på nättern t.ex. Sov ju inte jättebra innan, när jag "bara" var gravid, heller. Det blir lätt obehagligt och det är svårt att hitta en ställning som känns bra i längra än 10 sekunder. Dessutom får jag liksom vända mig om i etapper. Kan inte ta allt på en gång för då får jag andnöd. :p Detta blir ju dock hundra gånger värre när jag är täppt i näsan och tjock i halsen. Känns som om någon sitter på mig när jag ligger ner. Hoppas på att det inte blir allt för långvarigt! Som vanligt verkar det som att Julia lämnade av sin smitta på mig och därför inte är ett dugg sjuk alls. Hon hostade lite imorgon, men hon har sovit lugnt under natten. Det är bara jag som legat och hostat så jag trodde vattnet skulle gå! Jonny har också börjat visa tecken på sjukdom, lite hosta och nästäppa. Usch, jag gillar inte förkylningar alls! :/

 

I fredags bytte jag vecka igen. Tycker veckorna går fasligt fort nu, och snart ska jag börja fixa ordning allt så det är redo för lillan när hon kommer. När jag väntade Julia väntade jag verkligen in i det sista innan jag fixade allt, men det gjorde inte så mycket. Vagnen köpte vi ca. 2 veckor innan bf, sängen satte vi upp dagen hon var beräknad. Dock kom hon ju 8 dagar sent, så det var ingen panik ^^ Men den här gången vill jag nog ha ordning lite innan. Rensa bland Julias gamla bebiskläder, få fram och bäddat sängen samt fått skötbordet på plats och organiserat. Om två veckor blir det en runda till Ullared för att inskaffa det sista och sen är det bara att vänta. Hoppas jag slipper gå över massa dagar den här gången <3

 

Jag tycker det har gått nästan kusligt fort, den här årstidsväxlingen mellan sommar och höst. Det känns liksom inte ens som det har trappats ner och blivit kallare och kallare. Det gick från att vara strålande sol och sommar en dag, tills höstblåst och isande vindar nästa. Fast jag tror jag känner så varje sommar/höst. Det är liksom som att sensommar inte längre existerar. Tja, allting ska ju gå så fort nuför tiden, så varför inte årstidsväxlingarna?

 

I fredags hade jag gått 32 fulla veckor. Otroligt! Jag kan inte minnas att graviditeten gick så här fort förra gången! Fast då längtade jag mer efter bebisen (Julia). Inte så att jag inte längtar, men jag tänker inte på det lika mycket. Det är fortfarande overkligt på många sätt. Tror kanske det kommer landa i skallen mer när bebissäng, skötbord etc är på plats. Än så länge har vi ju inte ens fått upp en spegel på väggen (katastrof, jag vet!) så jag ser inte ens mig själv varje dag. Så när jag kommer till en spegel så blir reaktionen alltid densamma; "HUA!....Ja just det ja...." ^^

Nej, det är stor skillnad på att vänta första och andra barnet. Jag börjar liksom förstå saker som jag inte förstod förr. Typ när jag frågade min pappa "Vilket var mitt första ord?" eller "Hur gammal var jag när jag tog mina första steg?" Så blev svaret nästan alltid; "Hmm...jaadu jag minns faktiskt inte. Men Andreas...". Ja, för det kommer han ju ihåg eftersom Andreas är första barnet. Om jag då skulle konfrontera honom med det, så skyllde han på att andra barnet inte var lika speciellt. Jag tyckte det var idiotiskt, Att man inte kunde säga att ett av sina barn var mindre speciellt än det andra. Men jag fattar nu att det inte var mig personligen han menade (för alla vet ju hur speciell jag är ^^), utan själva upplevelsen. Allt var inte nytt med andra barnet, utan mer repris. Tyvärr! Jag lovade mig själv att aldrig bli sådan, men här sitter jag och har noll koll på nånting! Skärpning!

 

I början av oktober blir det i alla fall en sväng till Ullared för de sista inköpen. Ska köpa nya nappflaskor, nappar, skedar etc. Samt kompletera med lite nya kläder och kolla på ett babygym jag såg sist jag var där. Har ju det mesta redan, säng, skötbord, vagn, kläder etc. Det har ju legat nerpackat i månader (kläderna i ÅR. Sen Julia använde dem) och väntat på att få lite uppmärksamhet. Så imorgon kommer nog jag och Tessie gå igenom kläderna tillsammans för att se vad som får stanna och vad som är för sunkigt för att låta Lillasyster ärva. ;)

 

Igår var det 2 månader kvar till BF! Dock är det säkerligen betydligt längre kvar tills hon faktiskt kommer, men man måste ju ha något mål liksom. ^^

Förra veckan, på onsdagen, fick jag extremt ont i magen. Det började inte så farligt, lite som en obehaglig sammandragning typ. Jag hade suttit barnvakt åt Albin i någon timme, och det kan ju bli lite stressit pga Julia vill vara mitt i smeten hela tiden. Jag sa till J att jag skulle sätta mig och ta det lugnt ett tag och hoppades på att det skulle släppa. Ett par timmar senare, när jag reste mig för att kolla efter middagsmat, var det ännu värre. Hade inte känt något under tiden jag satt, men när jag reste mig upp kunde jag inte stå rakt för jag hade så ont. Det blev värre under kvällen och när det var dags att gå och lägga mig kunde jag inte röra mig pga det. Så det var en stillaliggande natt i en och samma ställning. Om jag skulle vända mig i sömnen vaknade jag av att det slet i magen.

 

På morgonen efter ringde jag direkt till Bm och förklarade. De hade dock ingen tid den dagen, men fick en på fredagmorgon. Inne hos läkaren berättade jag vad jag hade känt, och att jag dock misstänkte att det var något muskelrelaterat, eftersom det blev värre om jag suttit stilla ett tag. Var jag uppe och rörde mig kunde jag gå skapligt liksom, men de första minuterna efter en film i soffan var näst intill outhärdliga! Efter både Vul och Ul kunde hon i allafall konstatera att livmoderhalsen var helt stängd! Mer än vad den brukar vara på andraföderskor, till och med, då den brukar "nappa" lite då. Lillan låg och drack massa fostervatten, och hickade, vilket hon alltid gör! Hon verkade ha det hur bra som helst. Läkaren förklarade att det kan ha varit något så enkelt som att hon vänt sig om (fick vi bevisat då huvudet låg rätt ner) och livmodern stretat imot. Då kan man få träningsvärk i livmodern, och det är förmodligen det jag känt. Kraftig träningsvärk! Jag var dock alfrig direkt orolig för att det var något fel, då bebisen inte förändrade beteende alls. Hon hickade precis som vanligt, sparkade och knudde runt på samma tider som alltid. Jag ville bara veta varför jag ahde så ont, och hur jag skulle få bort det så jag kunde börja röra mig obehindrat igen! ^^

 

I torsdags, v.30+6

 

 

I fredags, 31+0

 

 

Vilken söndag det är idag! Jag är totalt förslappad och har inte ens tillräcklig motivation för att resa mig ur soffan, förutom när nödvändigt då, t.ex. matdags, toalettpaus etc. Och ute pissregnar det och har gjort sen vi vaknade, så det är ju ingen idé att ens fundera på att gå ut. Stackars Julia är ju lagom ostimulerad, taskigt väder och en dötrött morsa. Ingen bra kombination! Nu ligger hon dock och sussar på soffan här bredvid mig, lilla hjärtat. Man kan bli trött även om man inte gör så mycket, uppenbarligen. ^^

 

Jag känner mig verkligen inte i toppform idag. Är gräsligt trött (mitt eget fel, jag vet!) och det är tungt att andas idag. Lillan ligger på något otrevligt sätt i magen så jag blir anfådd av minsta lilla ansträngning. Jobbigt! Men inte jättelångt kvar nu, halleluja! Och sen börjar det, på riktigt...!