10 september 2012 - Inte ens 2 månader kvar nu!


Igår var det 2 månader kvar till BF! Dock är det säkerligen betydligt längre kvar tills hon faktiskt kommer, men man måste ju ha något mål liksom. ^^
Förra veckan, på onsdagen, fick jag extremt ont i magen. Det började inte så farligt, lite som en obehaglig sammandragning typ. Jag hade suttit barnvakt åt Albin i någon timme, och det kan ju bli lite stressit pga Julia vill vara mitt i smeten hela tiden. Jag sa till J att jag skulle sätta mig och ta det lugnt ett tag och hoppades på att det skulle släppa. Ett par timmar senare, när jag reste mig för att kolla efter middagsmat, var det ännu värre. Hade inte känt något under tiden jag satt, men när jag reste mig upp kunde jag inte stå rakt för jag hade så ont. Det blev värre under kvällen och när det var dags att gå och lägga mig kunde jag inte röra mig pga det. Så det var en stillaliggande natt i en och samma ställning. Om jag skulle vända mig i sömnen vaknade jag av att det slet i magen.
 
På morgonen efter ringde jag direkt till Bm och förklarade. De hade dock ingen tid den dagen, men fick en på fredagmorgon. Inne hos läkaren berättade jag vad jag hade känt, och att jag dock misstänkte att det var något muskelrelaterat, eftersom det blev värre om jag suttit stilla ett tag. Var jag uppe och rörde mig kunde jag gå skapligt liksom, men de första minuterna efter en film i soffan var näst intill outhärdliga! Efter både Vul och Ul kunde hon i allafall konstatera att livmoderhalsen var helt stängd! Mer än vad den brukar vara på andraföderskor, till och med, då den brukar "nappa" lite då. Lillan låg och drack massa fostervatten, och hickade, vilket hon alltid gör! Hon verkade ha det hur bra som helst. Läkaren förklarade att det kan ha varit något så enkelt som att hon vänt sig om (fick vi bevisat då huvudet låg rätt ner) och livmodern stretat imot. Då kan man få träningsvärk i livmodern, och det är förmodligen det jag känt. Kraftig träningsvärk! Jag var dock alfrig direkt orolig för att det var något fel, då bebisen inte förändrade beteende alls. Hon hickade precis som vanligt, sparkade och knudde runt på samma tider som alltid. Jag ville bara veta varför jag ahde så ont, och hur jag skulle få bort det så jag kunde börja röra mig obehindrat igen! ^^
 
I torsdags, v.30+6
 
 
I fredags, 31+0
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0