17 september 2011 - Mia-tid
Näe, du skojar...skrev ett långt inlägg nyss, men råkade radera hela skiten med en feltryckning! Hate when that happens...!
Jag skrev om hur sällan det blir man har egentid när man är en familj, även om familjen inte är större än 3 pers. Julia är ju lite som en svans/magnet/GPS som söker upp mig var jag än är. Hon vill liksom helst sitta i knät när jag går på toaletten liksom. ^^ J är ju van vid fart och ljud runtomkring sig eftersom han aldrig bott ensam. Han har ju alltid haft sin stora (mysiga) familj runt sig, alternativt massa vänner osv. Därför störs han inte på samma sätt som jag på bristen på egentid. Jag har ju bott ganska mycket ensam. Från att jag var 17/18, när jag bodde ensam i ett stort hus, till jag var 21 och min och J:s resa började. Var ju även mycket ensam som yngre, efter mammas bortgång. Hade bara hunden. :) Även om jag kanske inte tyckte så mycket om det då så har det ju satt sina tydliga spår: Jag behöver vara ensam!
Så nu, ikväll, är jag det. Ensam! Julia ligger iofs bara 2,5 rum bort och sover, men ändå. J blev bjuden på middags utav sina vänner (Kanoners! Billigare för oss :p) så han stannar ute längre än vad det var sagt. Så nu kan jag sitta med TV:n på vilken kanal jag vill utan att egentligen titta, samtidigt som jag ockuperar datorn och behöver inte ta hänsyn till någon annans vilja! Älskar att få vara lite egoistisk ibland ^^
- Me. Just Me! -
