14 september 2011 - Min duktiga flicka!
Efter att Julia blivit lämnad på dagis satt vi mest och glodde här hemma. Kändes så konstigt tyst och lugnt att det tog ett tag innan man kunde njuta av stillsamheten. Hela tiden förväntade jag mig att Julia skulle komma inspringande och ropa "Mamma? Läääsa?", eller nåt annat. Till slut tog vi tag i oss och medan J fixade i köket, det vill säga disken + lunchlagning till oss två, så plockade jag upp efter vårt yrväder! Innan jag visste ordet av var det dags för hämtning!
Jag tågade bort till dagis, och var där ca. 15 min innan jag skulle och barnen satt fortfarande och åt. Jag ville inte dundra in och störa dem i lunchen så jag satte mig i hallen och väntade. Efter ca. 10 minuter öppnade "Fröken R" dörren och sa att de var klara och att jag gärna fick komma in. Julia satt vid bordet längst bort med en stor bit päron i ena handen och strålade av lycka. Hon blev jätteglad att se mig och började hoppa upp och ner, sittande. Hon fick jättemycket beröm och fröknarna sa att jag hade "ett exemplariskt" barn! De berättade att hon hade varit så snäll, lyssnat på vad de sagt till henne, lekt jättefint och ätit en stor portion utan några problem alls! Jag jublade av stolthet inombords. Men jag lyckades nog inte dölja hur stolt jag blivit!
Inte heller idag ville väl Julia gå hem, men hon bråkade inte särskilt mycket. Hon kramade sin fröken hej då och följde sedan med mig ut i hallen för att ta på sig skorna, och så fort någon gick förbi, barn som personal, vinkade hon och sa "heddå". ^^
Hon somnade utan några större svårigheter när vi kom hem och då åt jag och J en lugn lunch. Sedan blev det massa bus och mys hemma Vi satt och kollade i bilderböcker och sjäng visor tills jag bestämde mig för att ta Julia på en kvällspromenad. Vi gick bort till Hemköp i total motvind och köpte några bananer. Ute på gården träffade vi sen ett gäng hundar som Julia lekte med en stund innan vi gick hem. Nu ligger min stora, fina, duktiga tjej och sover. Själv sitter jag och J och tränger i soffan i väntan på film på TV!
Godnatt
Jag tågade bort till dagis, och var där ca. 15 min innan jag skulle och barnen satt fortfarande och åt. Jag ville inte dundra in och störa dem i lunchen så jag satte mig i hallen och väntade. Efter ca. 10 minuter öppnade "Fröken R" dörren och sa att de var klara och att jag gärna fick komma in. Julia satt vid bordet längst bort med en stor bit päron i ena handen och strålade av lycka. Hon blev jätteglad att se mig och började hoppa upp och ner, sittande. Hon fick jättemycket beröm och fröknarna sa att jag hade "ett exemplariskt" barn! De berättade att hon hade varit så snäll, lyssnat på vad de sagt till henne, lekt jättefint och ätit en stor portion utan några problem alls! Jag jublade av stolthet inombords. Men jag lyckades nog inte dölja hur stolt jag blivit!
Inte heller idag ville väl Julia gå hem, men hon bråkade inte särskilt mycket. Hon kramade sin fröken hej då och följde sedan med mig ut i hallen för att ta på sig skorna, och så fort någon gick förbi, barn som personal, vinkade hon och sa "heddå". ^^
Hon somnade utan några större svårigheter när vi kom hem och då åt jag och J en lugn lunch. Sedan blev det massa bus och mys hemma Vi satt och kollade i bilderböcker och sjäng visor tills jag bestämde mig för att ta Julia på en kvällspromenad. Vi gick bort till Hemköp i total motvind och köpte några bananer. Ute på gården träffade vi sen ett gäng hundar som Julia lekte med en stund innan vi gick hem. Nu ligger min stora, fina, duktiga tjej och sover. Själv sitter jag och J och tränger i soffan i väntan på film på TV!
Godnatt
Kommentarer
Trackback
