Inte utan min Dotter

Den där svarta katten som lurar runt, jag tror jag har nämnt honom innan. Jag vet nu att det är en hane eftersom han vände baken åt mig och....ja, ni fattar. Han stryker fortfarande runt här, och skriker sådär hjärtskärande. Han har tunnat av sen han började komma och ser mer och mer ovårdad ut för var dag som går. Jag tror inte han har något hem, stackarn! Vi har börjat tycka synd om honom så vi ställer ut torrfoder varje dag som han får äta av. Vet att man egentligen inte ska göra det, eftersom man aldrig kommer bli av med dem. Men det skiter jag i! Stackarn behöver äta! Idag låg han ute på trappan och tittade in, och när jag öppnade dörren började han genast jama. När han tittade upp på mig såg jag att hans högra öga var alldeles svullet! Jag tog lite av Lilos "blöta" mat och lockade till mig honom med så jag kunde se på nämre håll. Dock kunde jag inte göra så mycket då han är lite skygg. Men jag ville bara se så han inte hade några öppna sår runt om ögat som var infekterat. Jag såg ingenting, så antagligen har han väl fått sig en smäll bara. Jag fick i alla fall plockat av en fästing som var hur stor som helst! Jag är så svag för katter! (Alla djur egentligen, men det är inte så ofta man hittar t.ex. herrlösa hundar här omkring). Jag vill ta in honom, tvätta honom, ge honom massa mat, köpa ett halsband till honom, gosa med honom varje dag och döpa honom till "Sixten"! (Eller nåt annat namn..)