Inte utan min Dotter

Den här dagen har varit riktigt seglivad! Kändes som om den aldrig ville ta slut, och, förutom en kort sväng till Närabutiken, har Julia och jag varit inne hela dagen. Jag tyckte det blåste så kallt när jag väl var ute, så jag kände inte alls för att gå ut mer. Samtidigt är det ju obeskrivligt trist att sitta inne, och det har märkts på både mig och lillgrisen! Understimulerade, kan man kalla det. Julia har varit på riktigt jäkelskap, och ska på allt som hon inte får, och jag i min tur har varit jättelättretlig. Dessutom räcker det uppenbarligen inte med ett bestämt "Nej!" längre, utan jag har fått ryta till ordentligt för att hon ens ska reagera. Tycker inte alls att det är roligt, men måste ju säga ifrån.

Den sista timmen innan det var dags för Julia att sova har vi lekt dels med hennes lilla piano, och med tygsakerna som "mormor" Thymian sydde åt henne i sommras. Julia är som en hund; Tycker det är extremt roligt att springa efter allt jag kastar! Bollar, skor, nappar - helt ovesäntligt vad det är, hon bara springer! Skönt att hon är såpass lättroad. Jag kan ju sitta på ett och samma ställe och slänga saker omkring mig. En utmärkt lek för en sån bekväm människa som jag! :p
Nu ligger hon i alla fall och sover. Hon har varit lite ängslig och vaknat lite, men jag tror nog vi ska ta oss igenom den här natten också, utan några större problem. :)