17 februari 2011 - Nyförälskad
Jag har märkt att varje gång någon bekant/vän får barn blir jag som nyförälskad i min tjej! Det är ju aldrig så att jag slutar vara "förälskad" i henne, men det är något som händer när andra får barn. Jag minns liksom tiden när Julia precis hade kommit, och hur fantastiskt lycklig jag var. Jag är, naturligtvis, yberlycklig över att ha henne fortfarande. Men de första månaderna fanns det ingenting annat i hela världen. Det var bara hon! Nu är det annat som kommer in också, snart dags för oss att ta oss an stora vida världen. Hon ska börja på förskola, och jag ska börja plugga. Det är andra rutiner, och att sova/äta när som helst, hur som helt funkar inte längre - för någon av oss. Nu är det regler och gränser. Massa, massa "Neej". Man ska uppfostra och lära rätt och fel. Det är mer utmanande nu än vad det var när hon var en månad gammal.
Man samtidigt får man så himla mycket mer tillbaka. För ett årsen blev jag gråtfärdig när jag fick ett leende, nu ler och skrattar hon åt mig flera gånger om dagen. Hon kommer fram och ger mig en puss helt oväntat, och hon älskar att kramas. Jag älskar att se hennes framsteg och det kommer nya nästan varenda dag! Började nästan lipa när hon lärde sig hur hon ska ta sig ner från "stora sängen" själv! Av stolthet, men jag måste nog erkänna att det var lite ångest och panik inblandat också. Hon blir stor så fort! Min lilla tjej!
Man samtidigt får man så himla mycket mer tillbaka. För ett årsen blev jag gråtfärdig när jag fick ett leende, nu ler och skrattar hon åt mig flera gånger om dagen. Hon kommer fram och ger mig en puss helt oväntat, och hon älskar att kramas. Jag älskar att se hennes framsteg och det kommer nya nästan varenda dag! Började nästan lipa när hon lärde sig hur hon ska ta sig ner från "stora sängen" själv! Av stolthet, men jag måste nog erkänna att det var lite ångest och panik inblandat också. Hon blir stor så fort! Min lilla tjej!
Kommentarer
Trackback
