8 maj 2010 - Världens snällaste lördag

Julia har tagit en paus från gnället idag och bara varit helt underbar. Det gör mig på så bra humör när hon kommer ur sina "gnälldagar". Det känns alltid som hon har växt lite efter varje gång, som om hon går igenom en någon sorts milstolpe som är lite extra jobbig. Sedan när det är över väntar i alla fall ett par dagar av bara underbart bebismys och massa leenden och mycket skratt, vilket får mig att må bra i hela kroppen. Jag tycker verligen hon ser ut att ha växt jättemycket sen förra helgen. Och igår satt hon själv utan stöd helt själv. Det var lite vingligt, men en stund gick det bra innan hon ramlade åt något av hållen. Madde och jag var snabba med kameran och smällde av ett stort antal bilder på den stora händelsen. Duktiga flickan!

Madde och jag åkte in till stan och gick runt lite medan vi väntade på hennes kompis Alexandra som skulle komma in med sin lille pojk Damian. Vi besämde oss för att sätta oss och äta under tiden då bådas magar började kurra efter mat. Vi hade fått rabattkuponger från Burger King, så vi gick dit. När vi satt där och åt kom resterande folk och när vi var klara började vi disskutera vad som stod på schemat. Vi var sugna på glass och gick runt för att hitta något mysigt ställe. Det slutade med att vi satte oss på McDonalds, men ingen av oss orkade lyfta på rumpan för att gå fram till disken för att beställa så det blev att vi satt och pratade. Bra, för det blev ingen onödig glass som sätter sig på dumma ställen, men samtidigt är det ju aningens pinsamt att vara så lat att inte ens orka köpa glass. Men vafan...
När vi kom hem fick Julia mat och sen la jag henne i sin säng. Hon låg där ett bra tag och gosade med sin nalle utan att göra något som helst ljud ifrån sig. När hon sedan började bli uttråkad flyttade jag henne till babygymet och även om det var lite missnöjt i början tystnade hon snart och aktiverade sig själv med leksakerna som hänger över henne. Tror hon låg där i 30 minuter innan hon pep, och då la jag henne tillbaka i sängen, pussade henne på pannan och gick ut. Och hon somnade. Och sover fortfarande! Är så fascinerad över vilket duktig och trygg dotter jag har och är så stolt över henne!

Så dagen har varit alldeles utmärkt - hittills. Än är den ju inte slut och mycket hinner hända innan det är dags att packa ihop sig för natten.




Duktiga flickan sitter på mamma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0