6 maj 2010 - Trött och mätt
Jag känner mig som ett litet barn här jag ligger och smårapar på soffan efter kvällsmaten. Ska nog krypa till sängs om inte alltför lång tid, men ska se om jag orkar kolla på CSI först.
Julia och jag har varit i Slottskogen idag, med Sara, Cissi och vovven Sita. Saras kompis hade "avskedsfest" eller vad man ska kalla det, då hon ska flytta till Mallorca (?) i nåt halvår. Så vi blev bjudna på tårta och de andra drack så det stod härliga till. Julia bestämde sig för att det var en bra idé att smeta i blöjan när vi satt där utan någonstans att gå in för att byta. Det är ju tur att man blivit typ racersnabb på att buta blöjor, så jag hann göra det i vagnen utan att min lilla flicka började frysa. Med viss assistans från Sara som fick agera avlastningsbord, får jag väl tillägga!
Jag känner mig i alla fall alldeles mör och go i kroppen. Det var längesen jag var ute och träffade folk på det viset, och det känns ju att jag inte är riktigt van vid det. På vagnen hem valde jag att stå hela vägen, trots att den bara var halvfull. Var rädd att om jag satte mig ner och slappnade av skulle jag antingen somna och missa min hållplats eller inte orka resa mig upp när det väl var dags att kliva av. Så jag stod bredvid Julia som så sött sov, nerbäddad i filtar och nallar och jag kände en viss advundsjuka. Hade gärna blivit runtkörd på det viset också! Men det har varit en bra dag. Skönt att det händer lite saker i mitt annars så stillastående liv. Eller nej, det var fel Stillastående blir jag ju sällan, men det som händer har oftast liten eller ingen variation från vad som hände dagen innan. Och troligen inte från dagen därpå heller. Gillar att fortfarande kunna vara lite spontan, även om det bara gäller att sitta några timmar i Slottskogen och frysa häcken av mig!
Julia och jag har varit i Slottskogen idag, med Sara, Cissi och vovven Sita. Saras kompis hade "avskedsfest" eller vad man ska kalla det, då hon ska flytta till Mallorca (?) i nåt halvår. Så vi blev bjudna på tårta och de andra drack så det stod härliga till. Julia bestämde sig för att det var en bra idé att smeta i blöjan när vi satt där utan någonstans att gå in för att byta. Det är ju tur att man blivit typ racersnabb på att buta blöjor, så jag hann göra det i vagnen utan att min lilla flicka började frysa. Med viss assistans från Sara som fick agera avlastningsbord, får jag väl tillägga!
Jag känner mig i alla fall alldeles mör och go i kroppen. Det var längesen jag var ute och träffade folk på det viset, och det känns ju att jag inte är riktigt van vid det. På vagnen hem valde jag att stå hela vägen, trots att den bara var halvfull. Var rädd att om jag satte mig ner och slappnade av skulle jag antingen somna och missa min hållplats eller inte orka resa mig upp när det väl var dags att kliva av. Så jag stod bredvid Julia som så sött sov, nerbäddad i filtar och nallar och jag kände en viss advundsjuka. Hade gärna blivit runtkörd på det viset också! Men det har varit en bra dag. Skönt att det händer lite saker i mitt annars så stillastående liv. Eller nej, det var fel Stillastående blir jag ju sällan, men det som händer har oftast liten eller ingen variation från vad som hände dagen innan. Och troligen inte från dagen därpå heller. Gillar att fortfarande kunna vara lite spontan, även om det bara gäller att sitta några timmar i Slottskogen och frysa häcken av mig!
Det käraste jag har
Kommentarer
Trackback
