Inte utan min Dotter

Jag blir fascinerad av Julia ibland. Ganska ofta faktiskt men vissa gånger mer än andra. Idag var det på pendeln mot Kungsbacka. Hon var vaken hela vägen, men låg så lugnt i sin vagn och pratade, busade och log. Pendeln var överfylld av folk, vilket ofta kan få henne att bli trött, men hon var alldeles lugn, och jag var väl ungefär malligast i världen. Det var inte riktigt lika roligt att åka hem, dock. Men förtåeligt då det var mycket nya intryck att ta in. Hon hade sett mycket och sovit lite, så hon var helt slut, men ville verkligen inte sova. Det var alldeles för mycket att titta på. Jag satt och sjöng lite diskret i hennes öra hela vägen för att hon inte skulle börja trilskas. Det funkar i stort sätt alltid. Hon somnade nästan direkt när jag började dra henne över kullersten och spårvagnsspår på Drottningtorget. Hon vaknade dock till när vi kom hem och fick nattmat, men somnade rätt snart igen. Jag som förväntade mig en jobbig kväll. Hon grät och var ledsen oavsett vad jag gjorde. Gick runt i sovrummet och vaggade henne spom hon brukar gilla, men hon ville inte lugna ner sig. Så jag la henne i sängen och då somnade hon tvärt. Än en gång fick jag det bekräftat att sängen är bättre än mig!

Jag ska nog också gå och lägga mig om inte alltför lång tid. Kajsa skulle eventuellt komma in en stund idag sa hon när vi pratades vid i telefonen när jag satt på spårvagnen. Hon har varit i Stockholm över helgen så hon var också påväg hem. Alltid trevligt att ha någon att prata med om man sitter ensam och åker! Sitter en stund till och kollar om hon kommer in, annars så kryper jag nog ner i min sköna säng. Ska ju upp innan 08 (troligen långt innan då Julia helt plötsligt blivit en morgonbebis. Imorse väckte hon mig 05:59, men jag klev inte upp förrän 06:17. Vägrar gå upp innan 06!) Men tvättiden börjar klockan 08 och det hinner jag gärna ner till!