18 maj 2010 -
Så, Sara kom hit igår. Vi möttes upp runt 17:00 på kortedala torg och gick in på Hemköp för att köpa hem mat til oss. Det blev bakad potatis med vitlökssmör, ost och majs (ala Bulgarien -05) och till det stekte vi upp lite kebabkött. Kanongott blev det och vi blev mätta och belåtna. Vi gjorde inte så mycket, satt mest och tittade på tv, pratade och spelade kort/yatzy. Julia satt i mitten och verkade mycket intresserad av tärningarna som flög över bordet. Vid 21:30 tyckte jag hon verkade trött. Hon hade sovit dåligt under dagen, då jag varit tvungen att väcka henne 2ggr då jag skulle iväg. Jag gick in i sovrummet och nattade henne. Inga problem, hon somnade utan protester. Sedan vaknade hon efter kanske 20min. Jag försökte få henne att somna om medan hon låg i sängen men ju mer jag försökte desto mer arg och ledsen blev hon, så jag fick ta upp henne. Och hon ville inte somna om! Hon fick därför sitta i knäet en stund till, men ganska snart började hon gnälla av trötthet.
Hon somnade om, men jag hade inte ens hunnit sätta mig ner innan hon började gnälla igen. Jag gav henne nappen och hon somnade om. Men då hann jag inte ens lämna rummet innan hon började gråta. Och gråta. Och gråta! Så det blev en jobbig kväll, speciellt för Julia. Hon skrek tills hon kiknade och började hosta vilket fick en klump av oro och panik bildas i min hals. Jag försökte dock hålla mig lugn, men när det ser ut som ens bebis är påväg att tappa andan är det inte det lättaste.
Ingenting hjälpte! Jag gick runt, runt i lägenheten och vaggade henne, vilket brukar lugna ner henne. Men inte den här gången. Till slut fick jag gjort mat till henne, och det var tydligen det som fattades. Tyckte det var märkligt då det inte alls var längesen hon ätit. Men vissa dagar är man ju mer hungrig än andra. Efter maten somnade hon om, och sedan var det tyst till klockan 08 imorse.
Julia gråter ju väldigt sällan, men varje månad är det kanske 2-3 kvällar som är väldigt jobbiga och oftast beror det på att hon är övertrött. Det är ju svårt att komma till ro när man är så trött. Hon behöver ju sin sömn på dagarna också, men ibland har nöden ingen lag. Har jag en tid att passa så har jag och hur mycket jag än försöker så är det ytterst sällan jag lyckas klä på henne utan att hon vaknar. Men nu sover hon, och jag har inga som helst planer på att väcka henne!
Hon somnade om, men jag hade inte ens hunnit sätta mig ner innan hon började gnälla igen. Jag gav henne nappen och hon somnade om. Men då hann jag inte ens lämna rummet innan hon började gråta. Och gråta. Och gråta! Så det blev en jobbig kväll, speciellt för Julia. Hon skrek tills hon kiknade och började hosta vilket fick en klump av oro och panik bildas i min hals. Jag försökte dock hålla mig lugn, men när det ser ut som ens bebis är påväg att tappa andan är det inte det lättaste.
Ingenting hjälpte! Jag gick runt, runt i lägenheten och vaggade henne, vilket brukar lugna ner henne. Men inte den här gången. Till slut fick jag gjort mat till henne, och det var tydligen det som fattades. Tyckte det var märkligt då det inte alls var längesen hon ätit. Men vissa dagar är man ju mer hungrig än andra. Efter maten somnade hon om, och sedan var det tyst till klockan 08 imorse.
Julia gråter ju väldigt sällan, men varje månad är det kanske 2-3 kvällar som är väldigt jobbiga och oftast beror det på att hon är övertrött. Det är ju svårt att komma till ro när man är så trött. Hon behöver ju sin sömn på dagarna också, men ibland har nöden ingen lag. Har jag en tid att passa så har jag och hur mycket jag än försöker så är det ytterst sällan jag lyckas klä på henne utan att hon vaknar. Men nu sover hon, och jag har inga som helst planer på att väcka henne!
Mitt hjärta!
Kommentarer
Trackback
