27 januari 2010 - Utveckling
Igår bestämde vi oss för att försöka få Julia att sova själv. Vi valde dock att lägga henne i vagnen med massa filtar runt omkring henne för att det skulle bli trångt. Det brukar fungera bättre än att lägga henne i sin säng. Den är så stor så det blir nog lite läskigt för henne. Sen kan vi ju ha vagnen närmare sängen så hon fortfarande ligger relativt nära oss. Jag har trott att det skulle bli jättejobbigt när den dagen kom, att försöka vänja henne vid att sova själv, men jag blev överraskad. Efter nattmålet fick hon somna i mitt knä, som hon alltid gör, och när hon sov lade jag ner henne i vagnen och bäddade ner henne. Och det var det. Sedan sov hon hela natten, tills det var dags att äta. Tror det var jobbigare för mig än det var för henne. Jag har mer seperationsångest än vad hon har. Jag var jättenervös och ville inte lägga mig ifrån henne först. Var inte säker på att jag skulle klara av det. Jag sa till Johnny att när han vaknar nästa gång kommer jag ligga och kramas med Julia i alla fall, och han sa att det inte skulle förvåna honom ett dugg. Men även jag klarade denna prövning och jag sov bättre i natt än vad jag gjort på 25 nätter!
Eftersom Julia har legat bredvid mig varje natt sedan hon föddes har jag inte riktigt kunnat slappna av i sömnen av rädsla att rulla över henne, eller att råka knuffa ner henne etc etc. Så jag har legat stel som en pinne i samma ställning hela nätterna, och ett tag med Julia på armen. Har haft ont i kroppen när jag vaknat och känt mig jättestel och inte direkt utvilad. Så samtidigt som det var jobbigt att tvingas lägga henne själv inför natten, var det riktigt skönt. Jag har sovit avslappnat hela natten, och inte vaknat förren Julia väckte mig med hungersskrik. Känns skönt i alla fall att det inte var svårare än så. Det ger ju även Johnny och mig lite kvalitetstid då vi fått tillbaka våran säng igen. Jag är så stolt över henne!
Skulle åkt till Kungsbacka idag, hem till Saras mamma, där Sara bor för tillfället. Hon flyttar ju till Stockholm på fredagmorgon för att börja skolan där. Det var meningen att jag skulle åka dit med Julia, men eftersom jag mådde som jag gjorde igår så lämnade jag återbud och frågade om vi kunde se om jag var frisk till på torsdag istället. Nu ångrar jag mig dock, eftersom jag mår fint! Kanske det inte är försent att ändra mig? Febern är borta och bröstet är inte alls lika ömt längre. Julia ammade ju på det igår, och hon fick ut bra mycket. Kände hur det killade i bröstvårtan när mjölken sprutade ut och lättnaden var enorm när trycket jag känt släppte i bröstet. Om det är något jag vill tipsa mina gravida vänner om så är det att verkligen se till att amningen blir rätt. Det är ett otroligt bök om det blir fel, och hoppas verkligen att de slipper den smärta och stress jag har känt över det.
Nu har hon somnat i mitt knä igen, men jag har ingen alls lust att gå och lägga mig. Jag fortsätter att glo på TV istället! Ska få i mig lite frukost också. Hungrig är jag som aldrig förr!!
Tchau, I have to go now...
