Inte utan min Dotter

Har inte blivit någon direkt regelbunden uppdatering på bloggfronten de senaste 2 veckorna. Men till mitt försvar så har jag en bra ursäkt; En nyfödd bebis. När hon sover vill jag passa på att ha lite egentid, och, tro det eller ej, bloggen är ingen jag prioriterar just nu. ;)

Jag älskar Julia mer än något på jorden, tro inget annat, men jag behöver verkligen få vara ensam några minuter om dagen. Saker som man tar för givet annars är inte lika självklara längre. Som att duscha tex. Det gjorde jag varje dag innan. Och länge, för att jag njöt av det. Nu är det inte en chans att jag kan gå och ta en dusch för att jag njuter av det. Nu är det enbart i renande syfte jag kan duscha och verkligen inte varje dag. Det kommer ju förändras när vi växer in i det här, det är ju fortfarande så himla nytt och vi har inte kommit in i rutinerna riktigt än. Börjar längta tills hon är lite större så man kan busa med henne och hon kan le och skratta och joddla. Men ag ska ta vara på den här tiden!

Hennes magknip har blivit bättre. Jag har inte ammat henne sen i lördags, då mina bröstvårtor, igen, trasat sig och smärtar när hon ska ta tag i dem. Jag har därför pumpat och gett henne ersättning sen dess och det har, faktiskt, funkar skitbra. Tror det är för att jag har mer koll på hur mycket hon äter och inte ger henne mer än hon behöver. När små barn har ont i magen förväxlar de det gärna med hunger och vill hela tiden äta. Detta leder ju till värre magknip och mer skrik. Blir en riktigt ond cirkel. Dessutom tror jag hon får alldeles för mycket luft i magen då hon inte får tag i bröstvårtan ordentligt och det är så det börjar. Jag vill nu i alla fall se till att mina bröstvårtor läker ordentligt innan jag börjar amma igen, för jag vill ju amma! När det blir rätt är det så jättemysigt! Jag ska prata med BVC imorgon, då de kommer hit för att se vad de säger. Uppenbarligen har ju varken jag eller Julia mått bra av amningen, och då känns det bättre att avvakta tills jag kan ta tag i det ordentligt och få det rätt!

Hon har tappat sin navelstump nu i alla fall, så snart har hon en navel. Undrar bara när vi ska höra av den här barnläkaren angående hennes navelbråck. Det ska ju opereras, vilket gör mig aningen nervös. Men det är tydligen ett väldigt vanligt ingrepp och inte särskilt avancerat. Finns ju alltid en risk med att söva någon så jag tycker att det är lite obehagligt. Men bättre att få fixat det!

Tvätta massa bajskläder idag! Jippi....