15 augusti 2010 - Told you so!

Vi skulle åka och handla innan, och, som vanligt, stod jag och tvekade med olika kläder till Julia i händerna. Jag visste inte hur varmt/kallt det var ute och jag hade bara tagit på henne en klänning eftersom hon alltid är så varm. Jag bestämde mig för att läggen en extra filt över henne och ta med mig hennes kofta utifall, men när jag kom utanför dörren kände jag att det nog inte hade behövts. Det var varmt! Eller, mer kvavt. J kom ut och sken upp i ansiktet när han kände solen mot sin hud, men jag var snabb att sänka hans humör igen. "Det kommer bli regn" sa jag och han sa inte emot.
Sedan bstämde sig J för att åka till stan och träffa sina polers, och jag åkte hem. När jag gick av vagnen och började gå hemåt kände jag hur det började skvätta något kallt på mig. Det tog ett tag innan jag förståd var det var, men när jag tittade upp mot himlen och såg det stora, nästan svart molnet som hotfullt hängde ovanför mitt huvud var det inte så svårt att förstå. Jag behöver väl knappt säga att jag fick bråttom hem! Hade ingen som helst lust att stå ute helt oskyddad när det släppte lös sitt troligen blöta innehåll, så jag knattade på så fort mina ben bar mig och vagnen med Julia + 2 påsar med mat. Och jag hann precis in och stängt fönstrena, men det var utan marginal. Sen släppte det och "diggilo diggilej, himlen öppnade sej!"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0