Inte utan min Dotter

    Okej, så jag ska vara hos barnmorskan i Majorna imorgon klockan 13,00. Om jag garanterat ska hinna i tid måste jag ta bussen som går 10,48 från Åsaskolan, men innebär att jag kommer vara framme i Göteborg över än timme innan min tid är, och vad ska jag göra då? Tycker inte att det är så roligt att gå runt där. Vill helst bara åka in, och sen hem igen. Om jag tar bussen en timme senare alltså 11,48 så är jag inne på centralstationen 12,42, och då alltså 18 minuter att ta mig till Majorna och sen gå biten från hållplatsen till mottagningen. Det första alternativet låter väl bäst, antar jag. Jag kan ju fördriva tiden med att titta lite på bebiskläder eller något annat kul. Sist jag var där var vi sena nästan 10 minuter, men det var det inte ens någon som märkte. I vilket fall som helst kommer jag behöva ställa väckarklockan.

    Tycker det ska bli lite jobbigt att åka in till den stora staden faktiskt. Jag var ju så ledsen sist jag var där efter Johnny hade åkt hem. Jag gick runt med solglasögonen på överallt och var alldeles krokig. Var helt utmattad av saknad att jag inte ens orkade gå upprätt. Är rädd för att det ska kännas jobbigt igen. Känner mig larvig som är rädd för något sånt, men saknad är nog det värsta jag kan känna. Det övergår så lätt till förtvivlan i mig. Jag kan börja gråta hysteriskt och få svårt att andas. Det piper liksom om mig för att luftvägarna blir så ansträngda. Men det ska nog gå bra. Det känns ju inte så jobbigt längre. Mår ju bra! Men på barnmorskemottagningen har jag aldrig varit utan honom...

    På tal om Johnny. Fick ett nytt meddelande från honom där det stod att han inte kunde komma till internet för han hade inga pengar. När jag ringde upp honom säger han att de verkligen inte har några pengar. De har inte ens så de kan köpa mat. Han satt och tuggade på ett 3dagar gammalt bröd som var hans middag. De jobbar ju varje dag, men det är ju inte högsäsong. Hyr ingen några brädor så blir det inga pengar, och nu är det ju typ inga turister där som kan hyra. Känns jättejobbigt att han inte har råd att äta varje dag, trots att han jobbar. Det finns knappt några jobb där som inte är turistrelaterade. Ingenting går ju särskilt bra när det inte är högsäsong. 
    Som tur är har vi ett par norska tjejkompisar, Elise och Birgitte, som är där nere nu. Jag får sätta över lite pengar på nån av deras konto som de kan ge honom. Han måste ju äta.

Hur kan det vara så varmt i rummet trots att fönstret stått öppet i flera dagar...?



Är väl god tid att försöka sova, antar jag...


Sov gott och vakna torrt!