Inte utan min Dotter

    Det "hemliga" jag och Sara gjorde i stan i måndags var att titta på en lägenhet som jag hade hittat på blocket.se. Den var jättesöt och mysig och låg alldeles bredvid ett dagis. Hon som hyr ut den sa att hon skulle komma med beslut på tisdagskvällen då hon hade träffat alla som skulle kolla på den. Men jag hörde ingenting i gårkväll, och ingenting hade kommit in under morgonen heller. Detta fick mig såklart att förstå att jag inte hade fått den, men jag ville ha det bekräftat och skickade därför ett mejl till henne vid 16:30. Jag fick svaret att den mycket riktigt hade gått till någon annan, men om det inte fungerade med dem så skulle hon höra av sig. Jag trodde att det bara var något hon sa för att vara snäll, men vad skulle jag göra åt saken liksom?
   
    Jag ringde till pappa och klagade på hur hopplöst allt kändes. Jag försökte ju verkligen så gott jag kunde, sökte varenda lägenhet som kom upp, men ingenting funkade. Började bli lite stressad också, med tanke på att det börjar dra ihop sig. Jag måste börja förbereda för bebisen och köpa möbler och inreda och allt vad det är. Var så rädd att vi inte skulle hinna med. Pappa försökte sitt bästa att muntra upp mig och det funkade väl litegran. Men ibland är det bara omöjligt att ta det till sig. Dessutom var jag hungrig, och bestämde mig för att åka ner för att köpa pizza.
    
    När jag kommer hem sätter jag mig framför datorn för att titta på ännu ett avsnitt av "Sjukhuset" på webTV och äta pizzan. Jag hann inte titta mer än 10 minuter förrän telefonen ringer och jag ser att det är tjejen med lägenheten. Jag trodde självklart att hon bara ville dubbelkolla att jag fått mejlet så jag drog mig lite för att svara, men någonting sa åt mig att inte ignorera det. Så jag svarade...

---

- Ja, hallå?
- Är det Maria?
- Jaa..
- Ja, hej det här är S----.
- Ja, hej!
- Har du kollat din mejl? Jag hoppas inte du har det...
- Jo, jag har faktiskt sett det.
- Jaha. Ja, för det är nämligen så att de som skulle ha lägenheten har nu hoppat av, så om du fortfarande vill ha den så får du den.
(Jag tappar andan)
- Är det sant...!?
- Jadå!

---

    Så som det visat sig nu har den här dagen varit mer annorlunda än någon annan. Så mycket bra nyheter på en dag, jag har nästan magknip! Jag är så glad och lättad att jag inte vet var jag ska ta vägen riktigt. Men med tanke på det vackra höstvädret, regn och blåst, så blir det nog inte utanför dörrarna i alla fall! 

Nu ska jag inreda lägenheten "In my head" :D

Tjo.