Inte utan min Dotter

    Ni minns kanske hur jag skrev om ett halsband - En "Bola" - som jag ville ha för några inläggsedan? När jag tog cykeln påväg till dagis förut kollade jag ner i brevlådan och hittade ett litet paket där. Till mig. Alltid annars brukar paketen som kommer vara till Andreas, men detta hade mitt namn på. Jag tog med det till dagis och öppnade det där, i lugn och ro inne i köket.

Titta vad jag hittade!



   Min alldeles egna Bola. Den var mycket större än vad jag trodde den skulle vara, men jag tycker redan om den och det har varit hamroniskt och lugnt runt Tjockismagen varje gång jag plingat med den. Jag var lite rädd för att den skulle plinga så högt att det skulle vara störande. Som dessa "Julslipsar" som spelar musik. Pappa har en sån varje år och tror alltid att det är något nytt, och så fort han lutar sig efter något på bordet börjar den spela. Och alltid är det nån som säger "Kan du inte plocka ur batterierna...?" Min Bola är i alla fall inte alls irriterande. Det plingande ljudet är så lågt att man inte hör det om man inte lyssnar efter det. Jag är jätteglad, och Tjockismagen också!

    Så tack, igen, Kajsa! Så himla gulligt av dig. Du förstår inte hur dessa småsaker förgyller de tunga dagarna. (Men jag menar inte att du ska slösa bort dina pengar på mig för det!!) <3


Nu ska jag äta kåldolmar! Mmm :D