21 september 2009 - Då får den väl vara kvar där i natt, antar jag.

   Ja, nu har jag, med hjälp av ett moppmunstyckte, gjort några tappra försök att peta ut den lille läskiga inkräktaren från sitt tillhåll där han ligger och trycker. Men det funkar inte riktigt som jag hade hoppats. Försöker väl kanske någon gång till innan, men om det inte går så får jag väl helt enkelt erkänna mig själv besegrad - av en spindel! 

   Ska alldeles strax sova, är verkligen trött. Men jag väntar tills jag blir sådär riktigt skönt sovtrött så man liksom inte behöver anstränga sig för att somna. När det bara är så fruktansvärt underbart att krypa ner under den svala sidan av täcket, vända på kuddarna och puffa till dem några gånger. Trycker fofinha nära mig och sedan bara svävar iväg. Yes, that's what my life is about...;)

    Funderar på att cykla bort till Myrstacken och hälsa på dem en stund imon. Nu har jag ju redan sagt till Melissa att jag ska göra det, så jag antar att jag inte längre har något val. Men det är ett bra och kostfritt sätt att få träffa lite folk, även om majoriteten är under 6 år. Dessutom finns det inget som är så gott som mellanmål på dagis! Det är nog det enda, förutom salmiak, som jag faktiskt skulle kunna äta ihjäl mig på.

   Påtal om att äta, jag har varit så sjukt sugen på pannkakor i flera veckor nu. Har ju ingenstans att tillaga detta själv. Ska hem och äta middag hos Mickan på onsdag, kanske jag skulle kunna få göra några där. Kan ju köpa färdiga iofs, men det är ju inte i närheten lika gott! Men man kan ju inte vara kräsen i dagar som dessa. Man får ta det som erbjuds, helt enkelt.

 Ahh, skjut mig, vad gott det ser ut!

   De sista veckorna har jag också upptäckt att jag lätt märker vad Tjockismagen är sugen på och tycker är gott, och vad han/hon helst inte stoppar i sig. Det är ju rätt vanligt att man har cravings efter vissa saker som man kanske aldrig annars skulle titta två gånger åt, men så är det inte för mig. Har nog rätt lika smak, jag och bebisen. Men, jag tror han/hon kan läsa mina tankar, eller eventuellt känna dofter utifrån. 
    T.ex. om jag går förbi godishyllan och ser en speciell sort och tänker "Mm, det skulle vara gott..." men bestämmer mig för att inte köpa det. Jag går alltså förbi. Då börjar det sparkas och protesteras inifrån, vill jag lova. Det är precis som babisen försöker övertala mig. "Jo, mamma, jo!! Det är jättebra...köp sån!" Skitskumt är det!     

Det lär ju bli en godisgris. Precis som sin mamma... 




Sov gott. Hejj.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0