2 september 2009 - Sovdags
Nu är det snart dags att sova igen. Dagarna går verkligen fort, men det rör mig inte ryggen. Tycker mest att det är skönt. Jag gör inget speciellt men dagarna bara rullar förbi. Känns hur bra som helst. Veckan har gått jättefort, och jag börjar undra lite vart jag ska ta vägen när den är slut. Funderar på att kanske åka med pappa i lastbilen några dagar nästa vecka. Hela veckan blir väl kanske jobbigt. Sen finns det ju alltid ett rum extra hos farmor, men där kommer jag väl aldrig riktigt vara ifred, eftersom farmor är hemma hela dagarna. Hos Susan är väl bättre då. Hon är ju på jobbet och Annelie på skolan. Får jag några timmar själv på dagen i alla fall. Vill att den 17 ska komma då jag ska på möte hos socialen angående försörjningsstödet. Pappa ska försöka komma med, så han kan slå näven i bordet om det skulle behövas. Men de måste ju hjälpa mig. Kan ju inte låta mig gå utan pengar och utan någonstans att bo när jag ska en bebis. Det hela hänger ju på dem. Kan ju inte få en lägenhet om inte dem hjälper mig med hyran. Vad fan ska jag göra då, undrar jag? Spela flöjt i Nordstan och samla tomburkar? Räknas det som en fast inkomst liksom?
Jag höll på att ramla omkull förut. När vi var påväg hem från Saras pappa efter att ha ätit frukost. Jag skulle gå till brevlådan för att hämta in posten, och så var de någon jubelidiot som hade lagt ett hål mitt i gräsmattan och jag hade väldigt ostabila tofflor på mig som jag köpte när jag var i Bulgarien för 4 årsen. Högerfoten vred sig på samma dumma sätt som den alltid gör och jag dalade ner i backen. Ont som tusan gjorde det i foten men varken jag eller Sara kunde hålla sig för skratt. Sen upptäckte jag att min påse med pantflaskor hade plåst bort så det låt petflaskor och aluminiumburkar utspritt över hela framsidan. Så det får jag ta tag i imorgon, annars blir bror min inte glad.
Vi fick tummen ur också och gick på den där promenaden som vi funderade på. Tog min gamla joggingrunda ner till Stenudden och upp. Det var nästan helt igenväxt av vass och högt "tupp-höna-eller-kyckling"-gräs, men vi tog oss fram, trots att vi inte hade varken lie eller höslag med oss.
Trots att det inte tog mer än 45 min var vi helt utslagna när vi kom hem och satt mest i våra sängar och glodde som ett par utmattade fån. Vi försökte spela lite kort och yatzy men inte ens det fick oss att vakna till, så istället la sig Sara och vilade och drog fram en gammal kartong och rotade i. Hittade massa skitroliga teckningar som jag och min bror ritat när vi var små och även en hel del av min pappa när han inte var mer än 10 år. Det fanns även massa bilder på massa släktingar som jag inte träffat, och på några som jag har träffat. Mina gamla kort från första året på dagis låg där också, fortfarande prydligt nerplockade i kuvertet. Såg lite ut som en skelögd anka utan hals, men söt som få! Dessa la jag självklart beslag på. Ska även ta en bild på mamma som jag förstorat upp från hennes passfoto när hon var 19år, men först när jag har någonstans att göra av det.
Imorgon hade jag tänkt att eventuellt träffa Mickan en sväng och rensa ur mina saker som står nerplockade i en svart sopsäck i mitt gamla flickrum. Är alltid lika spännande att kolla på gamla saker. Är nästan lite nyfiken! Ska leta fram alla mina Camilla Läckberg böcker som ligger i någon av kartongerna så Sara äntligen kan läsa dem.
Dags att borsta gaddarna och sen krypa till kojs!!
Godnatt
Jag höll på att ramla omkull förut. När vi var påväg hem från Saras pappa efter att ha ätit frukost. Jag skulle gå till brevlådan för att hämta in posten, och så var de någon jubelidiot som hade lagt ett hål mitt i gräsmattan och jag hade väldigt ostabila tofflor på mig som jag köpte när jag var i Bulgarien för 4 årsen. Högerfoten vred sig på samma dumma sätt som den alltid gör och jag dalade ner i backen. Ont som tusan gjorde det i foten men varken jag eller Sara kunde hålla sig för skratt. Sen upptäckte jag att min påse med pantflaskor hade plåst bort så det låt petflaskor och aluminiumburkar utspritt över hela framsidan. Så det får jag ta tag i imorgon, annars blir bror min inte glad.
Vi fick tummen ur också och gick på den där promenaden som vi funderade på. Tog min gamla joggingrunda ner till Stenudden och upp. Det var nästan helt igenväxt av vass och högt "tupp-höna-eller-kyckling"-gräs, men vi tog oss fram, trots att vi inte hade varken lie eller höslag med oss.
Trots att det inte tog mer än 45 min var vi helt utslagna när vi kom hem och satt mest i våra sängar och glodde som ett par utmattade fån. Vi försökte spela lite kort och yatzy men inte ens det fick oss att vakna till, så istället la sig Sara och vilade och drog fram en gammal kartong och rotade i. Hittade massa skitroliga teckningar som jag och min bror ritat när vi var små och även en hel del av min pappa när han inte var mer än 10 år. Det fanns även massa bilder på massa släktingar som jag inte träffat, och på några som jag har träffat. Mina gamla kort från första året på dagis låg där också, fortfarande prydligt nerplockade i kuvertet. Såg lite ut som en skelögd anka utan hals, men söt som få! Dessa la jag självklart beslag på. Ska även ta en bild på mamma som jag förstorat upp från hennes passfoto när hon var 19år, men först när jag har någonstans att göra av det.
Imorgon hade jag tänkt att eventuellt träffa Mickan en sväng och rensa ur mina saker som står nerplockade i en svart sopsäck i mitt gamla flickrum. Är alltid lika spännande att kolla på gamla saker. Är nästan lite nyfiken! Ska leta fram alla mina Camilla Läckberg böcker som ligger i någon av kartongerna så Sara äntligen kan läsa dem.
Dags att borsta gaddarna och sen krypa till kojs!!
Godnatt
Kommentarer
Trackback
