Inte utan min Dotter

    Tror aldrig jag har varit med om så mycket ungar i Åsa. Inte så mycket folk överhuvudtaget. Skulle vara på sommaren då, med alla sommargäster, men det hör ju till. Nu känns det bara konstigt. Klev av bussen på Åsaskolan vid 21:30 och hela skolan var fortfarande fylld av liv. Sen när jag väl kom iväg stod/låg det ungar längs med hela vägarna och jag hörde deras onyktra tjut och skratt nästan hela vägen till dörren.

    Har ju varit hemma hos Sara större delen av dagen. Vi möttes upp i stan lite senare än planerat dock pga sålig sömn och bussmissning. Händer de bästa..! Gick i alla fall in på Phonehouse och de sa att jag skulle in på Sony Ericssons hemsida och ladda ner någon update där. Tydligen skulle det kanske hjälpa. Annars får jag lämna in den, och vara utan en av mina käraste ägodelar i tre veckor(!) 
    Var inne på systemet en sväng då Sara skulle ha lite vin till kvällens festligheter. Ja hon får ju dricka vin. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i varken vin eller öl, men nu känner jag att det hade varit riktigt gott att få ta sig litegran. Vi åkte i alla fall hem till Sara och hon gjorde couscoussallad med ugnsbakad paprika, pumpa, rödlök och halloumi i. Det var helt nytt, och faktiskt väldigt gott. Fruktansvärt mättande också! Sedan spelade vi spel som vanligt, och var såklart skittrött eftersom jag, som vanligt, inte kom i säng i tid.

    Kände mig väldigt "out pf place" när jag var påväg hem sedan. Vi stod och väntade på Redbergs på Saras buss och vagnen som skulle ta mig till centralen och överallt fanns människor, uppklädda till öronen i volanger och syntet. Själv hade jag gråa mysbyxor och en vit, oversized Everlast tröja. Något missanpassad, ja. Men liktförbannat kommer det en "icke-svensktalande" kille fram. Han börjar fråga massa saker och jag försöker visa med mitt kroppsspråk att jag inte är intresserad av att prata med någon. Men han ville veta vad jag heter och vad jag bor. Jag svarade "faraway...". Sedan började han göra några konstiga läten som jag inte alls förstod, vilket jag också sa. Tillslut klämde han fram "I love you". Jag skrattade lite ansträngt och skickade iväg ett paniksms till Sara från fickan; "RING MEJ."

    Nu sitter jag hemma i min sköna säng igen. Har precis käkat mat jag köpte med mig hem (Burger King is the shit) och ska nu fördriva de sista timmarna av den här dagen ingen annanstans alls!

=)