Inte utan min Dotter

Det var jättetrevligt att träffa Kajsa sådär lite halvspontant mitt i veckan. Inget som händer dagligen eftersom det är en bit att pendla mellan Göteborg och Jönköping. Visiterna är ju oftast välplanerade och över en helg. Det varr roligt att äntligen få träffa hennes omtalade familj också!
Hennes bror och alla andra deltagare i tävlingen hade bakat så mycket fint mat- och kaffebröd. Mina ögon fastnade direkt på alla weinerbröd som låg på borden och skrek efter att bli uppätna. Det var nog tur att jag hade barnvagnen med mig. Eftersom det var så mycket folk och tittade kunde jag pga den inte komma tillräckligt nära borden för att sno åt mig godsakerna. Har en känsla av att de kunde sluta illa om jag kommit närmare!

Weinerbröd är nog de kaffebröd jag helst äter. Kanelbullar är också en favorit, men då ska de bli perfekta (Som pappas och Kajsas blir). Ofta blir de ju lite för torra för min smak så de sväller liksom upp i munnen. Inte så smaskigt! Weinerbröd är däremot alltid saftiga och goda. De slinker ner som en alvedon och landar med en duns i kistan.
Undrar om inte detta kan vara något jag ärvt efter min morfar. Han var också barnsligt förtjust i weinerbröd. Speciellt de som ser ut som en kam (minns inte vad de kallas nu...?). Varje gång vi skulle åka och hälsa på honom ville han att vi skulle köpa med oss sådana. Det var det bästa med hela besöket. Förutom att äta weinerbröd var det enda som fanns att göra där leka taxi med hans rullator i hans stora vardagsrum.

Hur mumsiga ser de inte ut, då??

Tröttis Bebisen :)



Hejdå!!